Linnea, 32, är surrogatmamma till sin bror

Linnea, 32, är surrogatmamma till sin bror

Men de svenska lagarna tillåter inte surrogatmödraskap så processen har varit lång. Enligt TV4 har antalet surrogatbarn fyrdubblats om man jämför med för fyra år sedan. Det är inte tillåtet för vården i Sverige att assistera och hjälpa någon att bli surrogatmamma, men det är inte olagligt att vara surrogatmamma. Därför åkte Linnea Häggmark med sin bror Anton och svägerskan Sandra till Georgien för att befrukta sig genom medicinsk väg. – Vi har under många år försökt få till att värdmödrarskap ska bli lagligt i Sverige. Tillslut fick vi släppa den tanken och istället ta en äggdonator. Men då kom Linnea och berättade att hon hade tänkt på det, säger Sandra Rydenstam Björk till TV4. Läs mer: Vem blir surrogatmamma och varför? Sandra Rydenstam Björk lider av cancer och kan därför inte få barn genom en livmodergraviditet. Hon berättar för TV4 att de hade embryon infrysta på Sahlgrenska sjukhuset från en kvinna som donerade sina ägg. Tanken var att åka utomlands och hitta en värdmoder åt äggen så att Sandra och Anton skulle få ett efterlängtat barn. Men Antons syster Linnea insisterade på att hon gärna kunde vara värdmoder, just för att de skulle kunna få vara med under hela […]

Centerpartiet om surrogatmödraskap - Nordic Surrogacy

Cenerpartiet om surrogatmödraskap

På deras hemsida skriver Centerpartiet: Idag drabbas omkring 10–15 procent av alla svenska par av ofrivillig barnlöshet. Att inte kunna få barn kan vara mycket psykiskt påfrestande. Vi tycker att samhället ska stödja ansvarsfulla barnlängtande vuxna som vill ha barn. Ett ansvarsfullt föräldraskap bygger på förmågan att ge barnet kärlek, trygghet och omsorg. Den förmågan har inte att göra med hur barnet har blivit till, föräldrarnas sexuella läggning eller om föräldrarna lever i en parrelation. Det viktigaste när det gäller frågan om assisterad befruktning och föräldraskap är vad som är barnets bästa. Barn måste till exempel ha rätt att i den mån det är möjligt ges kännedom om sitt ursprung. Forskningen har under de senaste åren gjort stora framsteg vad gäller assisterad befruktning. Det innebär att fler människor kan få hjälp att få barn. Det finns idag metoder för assisterad befruktning som inte är tillåtna i Sverige. Det handlar till exempel om embryodonation, där både ägg och spermier är donerade. Vi tycker att embryodonation ska bli en tillåten metod i Sverige. Vi var även med och drev igenom att ensamstående kvinnor ska få möjlighet att genomgå assisterad befruktning. Vi vill tillåta altruistiskt surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap betyder att en kvinna bär ett […]

Surrogatmödraskap att bli vanligare än adoption

Surrogatmödraskap blir vanligare än adoption

Surrogatmödraskap, att bära ett barn åt någon annan, är inte tillåtet inom den svenska sjukvården. Samtidigt åker allt fler svenskar utomlands för att förverkliga drömmen om ett barn. Branschen tror nu att antalet barn som föds av surrogatmödrar i år (2018) blir fler än antalet internationella adoptioner. – Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och prognosen nu, vi har ju förväntade födelsetidpunkter, gör att jag tror att vi hamnar på 150-180 barn detta året. Det kommer troligtvis att vara mer än antalet adoptioner, säger Staffan Sörenson, jurist med inriktning på bland annat surrogatarrangemang och delägare i den svenska agenturen Nordic surrogacy. Till en början förknippades surrogat främst med fattiga länder i Asien. Men motståndet har växt, land efter land har stängt ner möjligheten för utländska medborgare. Och nu har branschen flyttat vidare – bland annat till länder som Georgien, Ukraina, Ryssland och USA. Den svenska agenturen Nordic surrogacy var först i Sverige med att förmedla surrogattjänster till utlandet. De upplever att opinionen i Sverige har svängt. – Vi ser att det finns ett ökande intresse och nyfikenhet. Från att det tidigare avfärdades direkt så har faktiskt de flesta som jag träffar i alla fall blivit mer upplysta, säger Eduardo […]

Professor Susan Golombok - Modern Families

Barn födda via surrogatmödraskap mår bra visar ny forskning

Professor Susan Golombok vid Cambridge University har under många år studerat barns utveckling i 32 surrogatfamiljer, 32 familjer med äggdonation och 54 familjer med naturlig befruktning. När barnen var små fanns det ingen skillnad mellan barnen, men föräldrarna till barnen födda via surrogatmödraskap visade bättre anpassning till föräldrarollen och hade en bättre relation till barnen. Ser man på barnens psykologiska välmående så finns det ingen skillnad på att växa upp med två mödrar, två pappor, en ensamstående förälder eller att ha fötts av en surrogatmamma, jämfört med att växa upp i en traditionell kärnfamilj. Forskningen visar också att det är bra att redan från spädbarnsåldern vara helt öppen med barnets tillkomst och hur sakerna hänger ihop. Det skapar klarhet och trygghet från början. Läs mer: Susan Golomboks bok på svenska, Moderna familjer Läs mer: Om Susan Golomboks forskning (på engelska) Nedan en intervju med Susan Golombok om hennes forskning. Bokförlaget Natur & Kulturs beskrivning av boken ”Äntligen uppdateras kunskapsläget om familjer och barns utveckling! Susan Golombok förmedlar och värderar områdets forskningsresultat på ett tillgängligt sätt. Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning, IVF eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamstående föräldrar. Det […]