Under 2019 utfärdade Sveriges ambassad i Tbilisi pass till 21 barn födda i Georgien. Barn som har svenska föräldrar men som burits av georgiska kvinnor.
Det kaukasiska landet har blivit ett centrum för den internationella surrogatindustrin, där utländska kunder drivs av barnlängtan och inhemska surrogatmödrar av fattigdom.
– Surrogatmödrarna kommer främst från fattigare grupper. De svälter inte men de har en del ekonomiska problem. Deras främsta motivation är att skapa ett bättre liv för sina egna barn, säger Natia Devdariani.
För att bära det här barnet får hon motsvarande 140 000 kronor, omkring fem årslöner.
– Jag känner inte att jag blir utnyttjad. Det är fel ord. Bägge parter har sina egna intressen. Deras intresse är att bli föräldrar, mitt intresse är mina barns framtid. Vi byter intressen, säger hon.
I Sverige har antalet internationella adoptioner mycket riktigt minskat. Rekordåret 1977 registrerades knappt 1 800 adoptioner, något som 2018 fallit till strax under 180.
Svenska myndigheter för ingen statistik över surrogatarrangemang men mycket tyder på att antalet har ökat. Enligt Nordic Surrogacy, den svenska grenen av den internationella surrogatagenturen Tammuz, födde surrogatmammor år 2014 runt 50 barn åt svenska kunder. En siffra som i fjol stigit till 190 barn. Det skulle innebära att 2018 var det år då antalet surrogatarrangemang för första gången översteg antalet adoptioner.
Läs hela artikeln här på arbetaren.se