Högsta Domstolen erkänner föräldraskap via surrogat

Emma Dahlén jurist och Eduardo Afonso VD på surrogat-agenturen Nordic Surrogacy
Emma Dahlén jurist och Eduardo Afonso VD på Nordic Surrogacy.

Den 17 december i år meddelade Högsta Domstolen ett viktigt beslut där det fastställdes att ett utländskt avgörande om föräldraskap anses gälla även i Sverige.

I svensk rätt finns inte moderskapsfastställelse utan enbart faderskapsfastställelse. Den gamla (och i dagens samhälle förlegade) rättsprincipen ”mater semper certa est” gäller i svensk lagstiftning. Mater semper certa est kan översättas med att modern alltid är känd eller att den som fött ett barn är moder. Vi som arbetar på en agentur för surrogat vet så är inte alltid fallet. I Sverige har inte ensamstående kvinnor haft juridisk möjlighet att få sitt föräldraskap i surrogatarrangemang fastställt annat än genom att närståendeadoptera sin makes eller sambos barn. Det har lett till att ensamstående kvinnor varit utestängda från att genomgå en surrogatprocess.

Barn har rätt till åtminstone en legal ställföreträdare och det är i barnets intresse att det juridiska föräldraskapet erkänns. Högsta Domstolen menar att barnets rättighetsskydd är starkt samt att det vid ett nekande av fastställande av juridiskt föräldraskap skulle strida mot principen om barnets bästa. Det är intressant och glädjande att se att juridiken dynamiskt följer med i den utveckling som sker – det är inte alltid självklart vem som är moder till ett barn och barnets bästa måste alltid sättas i första rummet. Framöver betyder det att även kvinnor bör kunna genomgå en surrogatprocess och att barnet har rätt att få ett juridiskt erkännande av föräldraskapet.

Vi välkomnar denna dom och gläds åt en utveckling som gynnar barnens rättigheter.

Domen i Högsta Domstolen gör det mycket enklare för ensamstående kvinnor och lesbiska par att få barn via surrogatmödraskap och bli legalt erkända som föräldrar.

Kontakta oss gärna om du har frågor kring juridik eller surrogatmödraskap.

Läs mer om hur det går till med surrogatmödraskap

Nedan har vi återgivit Högsta domstolens beslut men valt att ersätta den klagande kvinnans namn med [mamman] surrogatmammans namn med [surrogatmamman] och barnets namn med [barnet].

***

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta domstolen förklarar att den lagakraftvunna dom som meddelats av Circuit Court of Lonoke County i Arkansas den 21 augusti 2018 i mål 43DR-18-541 gäller i Sverige såvitt avser frågan om fastställande av [mammans] föräldraskap.

YRKANDE I HÖGSTA DOMSTOLEN

[Mamman] har yrkat att Högsta domstolen ska fastställa att en dom från Circuit Court of Lonoke County i Arkansas gäller i Sverige såvitt avser frågan om hennes föräldraskap till [barnet].

SKÄL

Bakgrund

1. [Mamman], som är svensk medborgare med hemvist i Sverige, träffade i USA ett avtal om surrogatmoderskap med den amerikanska medborgaren [surrogatmamman]. Avtalet gick ut på att [surrogatmamman] skulle föda ett barn åt [mamman] sedan ett ägg från en anonym donator, som befruktats utanför [surrogatmammans] kropp med anonymt donerade spermier, hade förts in i hennes livmoder.

2. [Mamman] väckte talan mot [surrogatmamman] och [surrogatmammans make] vid en domstol i Arkansas, Circuit Court of Lonoke County, om att hon skulle förklaras vara rättslig mor (”legal mother”) till det barn som skulle komma att födas och att [surrogatmamman] och [surrogatmammans make], inte skulle ha några föräldrarättigheter (”parental rights”) till barnet. Domstolen biföll talan i en dom (”Agreed Order”) den 21 augusti 2018.

3. [Surrogatmamman] födde barnet den 15 oktober 2018 i Arkansas. Barnet fick namnet [barnets namn]. Det ursprungliga födelsebeviset ersattes, i enlighet med vad som förordnats i domen, den 22 oktober 2018 av ett nytt födelsebevis där [mamman] angavs som enda förälder till [barnet].

4. [Mamman] återvände till Sverige tillsammans med [barnet] i mitten av november 2018. [barnet] vistades till en början i Sverige med stöd av ett turist-visum. Därefter ansökte [mamman] om att han skulle beviljas uppehålls-tillstånd i Sverige. Något beslut har inte fattats i frågan. [barnet] har för närvarande ingen legal ställföreträdare i Sverige.

5. [Mamman] har alltsedan hemkomsten från USA på olika sätt försökt att få en föräldrarelation till [barnet] etablerad i Sverige.

6. I december 2018 ansökte [mamman] om att svensk domstol skulle fastställa att hon är mor till [barnet]. Tingsrätten avslog ansökan och hovrätten beviljade inte prövningstillstånd. Högsta domstolen har inte funnit skäl att meddela prövningstillstånd i det målet.

7. [Mamman] ansökte även om att få adoptera [barnet]. Tingsrätten avslog ansökan i april 2019 med motiveringen att ett vederlag hade utgått från [mamman] till [surrogatmamman] för surrogatmoderskapet. Förfarandet ansågs därför strida mot vederlagsförbudet i adoptionslagstiftningen (jfr 4 kap. 10 § föräldrabalken). Tingsrättens beslut överklagades inte.

Det överklagade avgörandet

8. I februari 2019 ansökte [mamman] om att den utländska domen skulle erkännas i Sverige. Tingsrätten avslog ansökan med motiveringen att det saknas lagstöd för ett sådant erkännande. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.

Erkännande av utländska domar

9. Utgångspunkten i svensk rätt är att en utländsk dom varken tillerkänns rättskraft eller kan verkställas i Sverige utan stöd i lag. Sådant lagstöd finns t.ex. i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor, där bl.a. giltigheten av utländska faderskapsavgöranden regleras. Några bestämmelser om erkännande av utländska avgöranden om moderskap finns däremot inte.

10. Högsta domstolen konstaterade i ”Det kaliforniska surrogatarrange-manget”NJA2019 s. 504att det, bl.a. med hänsyn till de särskilda problem som kan uppstå i fråga om domar som fastslår en familjerättslig relation (s.k. statusdomar), finns ett visst begränsat utrymme att erkänna utländska domar av detta slag också när lagstöd saknas. Domstolen framhöll samtidigt att det, även om de allmänna förutsättningarna är uppfyllda, ändå kan finnas hinder mot att ge en utländsk dom verkan om ett sådant erkännande skulle strida mot grunderna för den svenska rättsordningen (ordre public). Se vidare p. 12 och 13 i avgörandet.

Barnets rättighetsskydd

11. Vid beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet. Barnets rättighetsskydd är individuellt. Det påverkas inte av beslut som har fattats av vuxna och som kan ha gett upphov till barnets behov av skydd.

12. Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för bl.a. sitt privat-och familjeliv. Rättigheterna får inte inskränkas annat än med stöd i lag och endast om det är proportionerligt och nödvändigt för att skydda andra viktiga samhällsintressen, som t.ex. hälsa och moral samt andra personers fri-och rättigheter.

13. Barnets rätt till respekt för privatlivet är nära förbunden med barnets rätt till sin identitet. Rätten att få sin identitet rättsligt erkänd kan finnas även om det inte finns några biologiska band mellan barnet och den övriga familjen. Vid surrogatarrangemang finns det särskild anledning att beakta att en brist på erkännande av en föräldrarelation är till betydande nackdel för barnet. (Jfr ”Det kaliforniska surrogatarrangemanget” p.32–34 med hänvisningar.)

14. Nackdelarna för barnet om relationen mellan en förälder och barnet inte erkänns är sådana att andra motstående hänsyn kan ges endast begränsad vikt i det enskilda fallet. Om dessa nackdelar inte i möjligaste mån undviks kan regeltillämpningen vara oförenlig med principen om barnets bästa. Det kan därför, när det har etablerats en faktisk familjerelation, vara nödvändigt att erkänna en utländsk dom som fastställer moderskapet till ett barn som till-kommit genom ett surrogatarrangemang.(Jfr ”Det kaliforniska surrogat-arrangemanget”p.35 och 36.)

15. Ett erkännande förutsätter dock att barnets rätt att få sin identitet fast-ställd i den svenska rättsordningen inte kan tillgodoses på något annat sätt som är lämpligare och även förenligt med principen om barnets bästa, exempelvis genom en adoption.

Bedömningen i detta fall

16. [Barnet] lever sedan cirka ett år i Sverige tillsammans med [mamman]. Han har inte någon förälder utöver vad som anges i den utländska domen. Under den första tiden i USA efter [barnet] födelse och under tiden i Sverige har [mamman] och [barnet]levt tillsammans på ett sådant sätt att en faktisk familjerelation har uppkommit. Om [barnet] rätt att få sin identitet fastställd inte kan tillgodoses på något annat sätt som är lämpligare och förenligt med vad som är bäst för honom, ska domen erkännas.

17. Som har framgått ansökte [mamman] om att få adoptera [barnet] men fick avslag på sin ansökan. Det kan inte uteslutas att det skulle vara möjligt för henne att få framgång med en ny ansökan om adoption. Det får samtidigt betraktas som osäkert hur en prövning skulle utfalla. Till detta kommer att en sådan prövning är förenad med en inte obetydlig tidsutdräkt, något som får anses vara till betydande nackdel för [barnet]. Slutsatsen blir därför att det för närvarande inte finns något lämpligare sätt att tillgodose [barnet] rätt till privatliv och uppfylla principen om barnets bästa än att erkänna domen i Sverige. Ett sådant erkännande kan inte anses strida mot grunderna för den svenska rättsordningen. (Jfr ”Det kaliforniska surrogatarrangemanget” p. 43.)

18. För att garantera [barnet] rätt till respekt för hans privatliv ska därför den del av domen som förklarar att [mamman] är hans rättsliga förälder erkännas i Sverige.

***

Les mer om surrogatmödraskap i USA

Du behöver godkänna statistik och marknadsföringscookies för att se denna video.

Kristen, en av våra surrogatmammor i USA berättar om varför hon valde att bli surrogatmamma ❤️ (videon ovan)