Maria Schottenius i DN Kultur: Jag provoceras av beskäftigheter som ”det är ingen mänsklig rättighet att få barn”.
Surrogatmoderskap har alltid funnits. Förr kunde man mer eller mindre i hemlighet lösa sin barnlöshet genom att en syster födde ens barn, eller en bror blev inofficiell spermadonator. Varför inte göra det med öppna ögon och klara papper?
Jag provoceras av beskäftigheter som: ”Det är ingen mänsklig rättighet att få barn.” Vad vill man säga med det? Du, som gärna vill ha barn men har problem att få det, lägg ner. Du kanske inte tillhör de utvalda som ska ha barn. Finn dig i ditt öde, i stället för att krångla.
2016 slogs det i lagen fast att surrogatmoderskap inte skulle tillåtas inom svensk hälso- och sjukvård. Jag har nu fräschat upp mina kunskaper i vad som skrevs och läst remissvaret från Statens medicinska etiska råd (Smer). Svaret går skarpt emot förslaget i propositionen och förordar altruistiskt surrogatmoderskap, det vill säga att kvinnan bär barnet utan ekonomisk ersättning. Rådet är inte helt enigt, ett par personer reserverar sig, bland annat med klyschan ”Att få barn är ingen rättighet”.
Det känns skönt att läsa en intelligent och saklig argumentation i ett så känsligt och problematiskt ämne.