Tvillingsystrarna Whitney och Jill har ett speciellt band mellan sig. Inte nog med att de är tvillingar, Whitney har nu också blivit mamma till tvillingar – tack vare sin systers surrogatmödraskap. Whitney Bliesner, 35, har drömt om att bli mamma länge. Men när hon fick beskedet att hon har en ovanlig genetisk sjukdom höll drömmarna på att falla i kras. Whitneys sjukdomstillstånd har lett till att hon fått flera tumörer och behövt behandlats med kemoterapi. – Hon hade tappat hoppet så jag sa: Jag kan göra det. Det är min bästa vän och den person som jag kom till världen tillsammans med, så det var inte ett svårt beslut att erbjuda mig att bli hennes surrogat, säger Whitneys tvillingsyster Jill Noe till GMA. – När jag såg barnen förstod jag vad som hänt. Jag är en mamma nu och det finns inga ord i världen som kan beskriva hur fantastiskt det känns, säger Whitney till tidningen. Läs hela artikeln på Aftonbladet här
värdmödraskap
27 miljöpartister: Att tillåta altruistiskt värdmödraskap självklart för oss som gröna feminister
Aftonbladet Debatt: MP måste säga ja till värdmödraskap Miljöpartiet, som är ett feministiskt parti grundat bland annat för solidaritet med andra människor, bör ta ställning för altruistiskt värdmödraskap i Sverige. Alternativet till att inte införa altruistiskt värdmödraskap är att dagens situation, där både föräldrar och värdmödrar tvingas åka utomlands, fortsätter. Den här veckan har Miljöpartiet kongress och ska ta ställning till frågan om altruistiskt värdmödraskap, det vill säga när en kvinna utan ersättning hjälper de som på egen hand inte kan bära ett barn. Det är en självklarhet för oss som gröna feminister att ta ställning för att det ska införas en reglering som tillåter altruistiskt värdmödraskap i Sverige. Kvinnor ska ha rätt till sin egen kropp. Kvinnans rätt gäller vid abort liksom samtycke till sex – och bör även gälla i frågan om värdmödraskap. Vem blir värdmamma – surrogatmamma och varför? Tyvärr finns ett motstånd mot reglering, även i Miljöpartiet. Det hävdas felaktigt att en reglering av värdmödraskap innebär ett hot mot kvinnans ställning i samhället och flera andra missvisande påståenden förekommer. Diskussionen kring värdmödraskap har fokuserat mycket på risken att värdmodern ångrar sig efter födseln. Erfarenheter från bland annat Storbritannien visar att denna risk i praktiken är obefintlig och […]
Surrogatmödraskap eller värdmödraskap bör tillåtas om det sker altrustiskt
Att prioritera kvinnans ”rätt” kan bli djupt orätt. Barnet kan inte skilja mellan en genetisk och en bärande förälder. Varför man skulle sätta i system att utsätta barn för en tidig separation från den bärande mamman, är inte en fråga som kan besvaras med argument om ”kvinnans rätt till sin kropp”. ”Surrogatmödraskap” eller ”värdmödraskap” bör tillåtas om det sker altrustiskt – det vill säga utan att kvinnan som bär barnet får någon ekonomisk ersättning av de beställande föräldrarna. Det anser nu Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet i riksdagen, och det beskrivs i debatten som en liberal reform. Några framträdande liberala profiler vill gå längre – Fredrick Federley och Hanna Wagenius (C) beskriver surrogatmödraskap som ett jobb och vill tillåta att det utförs mot betalning. Läs hela krönikan här på Dagens Samhälle
Riksdagsseminarium om barn födda via surrogatmödraskap
Den nya familjens rättigheter Under 2018 föddes närmare 200 svenska barn med hjälp av surrogatmödraskap i utlandet vilket är fler än antalet adopterade under samma år. Den svenska lagstiftningen är inte anpassad för familjebildning via surrogatmödraskap utan barnet står utan samma rättigheter och skyldigheter som vilket annat svenskt nyfött barn under tämligen lång tid efter födsel. För att barnet bland annat ska ha rätt till allmänna statliga sjukvårdsförsäkringen och barnbidrag och för att föräldrarna ska ha sin lagliga rätt till föräldrapenning så krävs en lång process med diverse svenska myndigheter. För att nämna några av effekterna: Föräldrar får vid behov själva stå för sjukvård av barnet där det fötts antingen via dyra försäkringar om möjligt eller kontant. Föräldrar beviljas inte föräldrapenning förrän det finns minst en vårdnadshavare till barnet vilket försätter familjen i en ekonomisk situation helt utan inkomster under minst 3 månader. Svårigheter och misstänksamhet vid försök att besöka barnavårdscentralen med barnet. Om barnet blir sjukt i Sverige innan vårdnadshavare är bekräftad och medicin krävs via apotek är möjligheterna begränsade till att hämta mediciner. Dyra och långa utlandsvistelser för föräldrar och barn tills myndighetsprocesser fallit på plats. Sammantaget så försätts de nya familjerna i extremt utsatta situationer under en […]
Top rating for Tammuz
We are very proud of our rating as one of the best Surrogacy Agencies in the world. And when you consider the average journey cost, we are very hard to beat! Here is information about the survey from Surrogacy Advisor: Surrogacy agencies ratings and reviews Here is a list of the surrogacy agencies that received the top number of reviews in our surveys. The table is updated periodically, but the links to the full reports are updated in real time (so the ratings there are more up to date). The table only shows overall score and highlights of reported agency results, but the full reports have much more, including comments and personal reviews. Read more on Surrogacy Advisor
Debatt: inför reglerat altruistiskt värdmödraskap
Vi uppmanar de svenska lagstiftarna att införa reglerat altruistiskt värdmödraskap baserat på tillgänglig forskning och erfarenhet från andra europeiska länder. Det skriver Hanna Skanne och Adam Wojciechowski, Föreningen för surrogatmödraskap. Debatten kring värdmödraskap/surrogatmödraskap är komplex och måste grundas på tillgänglig forskning. Det har visat sig genom forskning vara en säker och framgångsrik metod för att möjliggöra familjebildning för oss som av olika anledningar inte kan bära våra egna barn. Vissa av oss är homosexuella män, andra är födda utan livmoder och återigen andra har genomgått en cancerbehandling. Värdmödraskap innebär att en kvinna frivilligt och efter omfattande medicinska tester och lämplighetsprövning bär ett barn åt barnets föräldrar. Det kan ske med eller utan ersättning, men sker alltid på frivillig basis. I Sverige finns i dag många kvinnor som önskar men är av lagstiftningen förhindrade att agera värdmödrar. Vi anser att kvinnors frihet och rätt till sina egna kroppar också innebär att de har rätt att agera värdmödrar om de så önskar. Alla vi som har blivit föräldrar med hjälp av en värdmoder är för alltid tacksamma för denna medmänskliga handling utan vilken vi inte hade kunnat bilda familj. Läs hela artikeln här på Svenska Dagbladet
Surrogatmödraskap blir vanligare än adoption
Surrogatmödraskap, att bära ett barn åt någon annan, är inte tillåtet inom den svenska sjukvården. Samtidigt åker allt fler svenskar utomlands för att förverkliga drömmen om ett barn. Branschen tror nu att antalet barn som föds av surrogatmödrar i år (2018) blir fler än antalet internationella adoptioner. – Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och prognosen nu, vi har ju förväntade födelsetidpunkter, gör att jag tror att vi hamnar på 150-180 barn detta året. Det kommer troligtvis att vara mer än antalet adoptioner, säger Staffan Sörenson, jurist med inriktning på bland annat surrogatarrangemang och delägare i den svenska agenturen Nordic surrogacy. Till en början förknippades surrogat främst med fattiga länder i Asien. Men motståndet har växt, land efter land har stängt ner möjligheten för utländska medborgare. Och nu har branschen flyttat vidare – bland annat till länder som Georgien, Ukraina, Ryssland och USA. Den svenska agenturen Nordic surrogacy var först i Sverige med att förmedla surrogattjänster till utlandet. De upplever att opinionen i Sverige har svängt. – Vi ser att det finns ett ökande intresse och nyfikenhet. Från att det tidigare avfärdades direkt så har faktiskt de flesta som jag träffar i alla fall blivit mer upplysta, säger Eduardo […]