Emma Dahlén ny jurist på Nordic Surrogacy

Emma Dahlén ny jurist med fokus på familjerätt

Jag heter Emma Dahlén och jag har juristexamen från Handelshögskolan i Göteborg. Sedan 2017 arbetade jag med familjerätt på en juristbyrå där spetskompetensen var processer i samband med surrogat. I juni 2019 fick jag möjligheten att arbeta hos Nordic Surrogacy vilket känns spännande och givande. För mig är det alltid lika roligt att få vara med på resan mot nya familjer! Varje process är speciell vilket jag har erfarenhet av och jag anpassar mig alltid till de olika förutsättningar som föreligger för varje familj för att göra de juridiska processerna så smidiga som möjligt. Numera får jag även vara med och koordinera processer, något jag tycker är oerhört roligt! Jag ser mycket fram emot att få vara koordinator och ombud för er som föräldrar från det att ni signerar avtal till den dag ni fullt ut är en juridisk familj. /Emma Du når Emma på emma@nordicsurrogacy.se

Svårt att få hem Surrogatbarn - Nordic Surrogacy

Svårt att få hem barn födda via surrogatmödraskap?

Många barnlängtande par och singlar som av olika skäl inte kan bli gravida själva, söker sig till andra länder för att få hjälp av en surrogatmamma som då bär barnet åt dem. När barnet föds hamnar det mellan två länders lagstiftningar och utsätts för både statslöshet och står utan juridisk vårdnadshavare. Om barnet är i behov av hälsovård kan det också bli komplicerat. Att kunna resa hem med sitt nyfödda barn är inte så enkelt som man skulle kunna tro. För att erhålla medborgarskap, få sina föräldrar som vårdnadshavare och sedan kunna följa med dem hem till Sverige är det fortfarande onödigt krångligt. Föräldrarna måste på distans från utlandet driva en komplicerad legal process. Läs mera om hur vi på Nordic Surrogacy jobbar med juridiken kring surrogatmödraskap Problemet idag är att svensk lag anser att värdmamman och värdmammans eventuella make är barnets vårdnadshavare. För att få ett pass och kunna resa hem till Sverige tillsammans med sina föräldrar måste Skatteverket utfärda ett tillfälligt personnummer, ett samordningsnummer. Flera föräldrar och barn har hamnat i kläm mellan tingsrättens dom och Skatteverkets handläggning bland annat i Stockholm. Trots att faderskapet är fastställt och att domen fastslår att den gäller med omedelbar verkan utan […]

Jill var surrogatmamma för sin tvillingsyster, blev tvillingar igen - Nordic Surrogacy

Jill var surrogatmamma för sin tvillingsyster, blev tvillingar igen

Tvillingsystrarna Whitney och Jill har ett speciellt band mellan sig. Inte nog med att de är tvillingar, Whitney har nu också blivit mamma till tvillingar – tack vare sin systers surrogatmödraskap. Whitney Bliesner, 35, har drömt om att bli mamma länge. Men när hon fick beskedet att hon har en ovanlig genetisk sjukdom höll drömmarna på att falla i kras. Whitneys sjukdomstillstånd har lett till att hon fått flera tumörer och behövt behandlats med kemoterapi. – Hon hade tappat hoppet så jag sa: Jag kan göra det. Det är min bästa vän och den person som jag kom till världen tillsammans med, så det var inte ett svårt beslut att erbjuda mig att bli hennes surrogat, säger Whitneys tvillingsyster Jill Noe till GMA. – När jag såg barnen förstod jag vad som hänt. Jag är en mamma nu och det finns inga ord i världen som kan beskriva hur fantastiskt det känns, säger Whitney till tidningen. Läs hela artikeln på Aftonbladet här

27 miljöpartister -Att tillåta altruistiskt värdmödraskap självklart för oss som gröna feminister - Tammuz Nordic Surrogacy

27 miljöpartister: Att tillåta altruistiskt värdmödraskap självklart för oss som gröna feminister

Aftonbladet Debatt: MP måste säga ja till värdmödraskap Miljöpartiet, som är ett feministiskt parti grundat bland annat för solidaritet med andra människor, bör ta ställning för altruistiskt värdmödraskap i Sverige. Alternativet till att inte införa altruistiskt värdmödraskap är att dagens situation, där både föräldrar och värdmödrar tvingas åka utomlands, fortsätter. Den här veckan har Miljöpartiet kongress och ska ta ställning till frågan om altruistiskt värdmödraskap, det vill säga när en kvinna utan ersättning hjälper de som på egen hand inte kan bära ett barn. Det är en självklarhet för oss som gröna feminister att ta ställning för att det ska införas en reglering som tillåter altruistiskt värdmödraskap i Sverige. Kvinnor ska ha rätt till sin egen kropp. Kvinnans rätt gäller vid abort liksom samtycke till sex – och bör även gälla i frågan om värdmödraskap. Vem blir värdmamma – surrogatmamma och varför? Tyvärr finns ett motstånd mot reglering, även i Miljöpartiet. Det hävdas felaktigt att en reglering av värdmödraskap innebär ett hot mot kvinnans ställning i samhället och flera andra missvisande påståenden förekommer. Diskussionen kring värdmödraskap har fokuserat mycket på risken att värdmodern ångrar sig efter födseln. Erfarenheter från bland annat Storbritannien visar att denna risk i praktiken är obefintlig och […]

DN.se - För kvinnor som inte kan föda barn och för homosexuella män är värdmödraskap en möjlighet att bilda familj - Nordic Surrogacy

Liberalerna: värdmödraskap en möjlighet att bilda familj

”En rätt att bära någons efterlängtade barn” Vi anser att det inte är rimligt att staten tar sig rätten att förbjuda en kvinna att bära andra föräldrars efterlängtade barn, skriver riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (L) och Lina Nordquist (L). För kvinnor som inte kan föda barn och för homosexuella män är värdmödraskap en möjlighet att bilda familj. Margareta Burman efterlyser en etisk diskussion kring värdmödraskap och vill även diskutera hur barn födda av värdmödrar drabbas av det sätt de planeras och föds. Det finns numera en del fakta om detta. En italiensk forskargrupp studerade nyligen åttio par där hälften fått barn via spermadonatorn och hälften via värdföräldraskap. Forskarna drog slutsatsen att tillkomst via värdföräldraskap inte påverkar barnens hälsa negativt. En svensk studie av trettio par som blivit föräldrar med hjälp av värdmödraskap drog slutsatsen att föräldrarnas stressnivå var låg och att de inte kände sig negativt behandlade vare sig av förskola, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. En stor metastudie såg inga större psykologiska skillnader mellan tioåringar födda av värdmödrar och jämnåriga födda av sin biologiska mamma. Läs hela artikeln här på DN.se Läs mer: Barn födda via surrogatmödraskap mår bra visar ny forskning

Surrogatmödraskap att bli vanligare än adoption

Surrogatmödraskap blir vanligare än adoption

Surrogatmödraskap, att bära ett barn åt någon annan, är inte tillåtet inom den svenska sjukvården. Samtidigt åker allt fler svenskar utomlands för att förverkliga drömmen om ett barn. Branschen tror nu att antalet barn som föds av surrogatmödrar i år (2018) blir fler än antalet internationella adoptioner. – Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och prognosen nu, vi har ju förväntade födelsetidpunkter, gör att jag tror att vi hamnar på 150-180 barn detta året. Det kommer troligtvis att vara mer än antalet adoptioner, säger Staffan Sörenson, jurist med inriktning på bland annat surrogatarrangemang och delägare i den svenska agenturen Nordic surrogacy. Till en början förknippades surrogat främst med fattiga länder i Asien. Men motståndet har växt, land efter land har stängt ner möjligheten för utländska medborgare. Och nu har branschen flyttat vidare – bland annat till länder som Georgien, Ukraina, Ryssland och USA. Den svenska agenturen Nordic surrogacy var först i Sverige med att förmedla surrogattjänster till utlandet. De upplever att opinionen i Sverige har svängt. – Vi ser att det finns ett ökande intresse och nyfikenhet. Från att det tidigare avfärdades direkt så har faktiskt de flesta som jag träffar i alla fall blivit mer upplysta, säger Eduardo […]

Professor Susan Golombok - Modern Families

Barn födda via surrogatmödraskap mår bra visar ny forskning

Professor Susan Golombok vid Cambridge University har under många år studerat barns utveckling i 32 surrogatfamiljer, 32 familjer med äggdonation och 54 familjer med naturlig befruktning. När barnen var små fanns det ingen skillnad mellan barnen, men föräldrarna till barnen födda via surrogatmödraskap visade bättre anpassning till föräldrarollen och hade en bättre relation till barnen. Ser man på barnens psykologiska välmående så finns det ingen skillnad på att växa upp med två mödrar, två pappor, en ensamstående förälder eller att ha fötts av en surrogatmamma, jämfört med att växa upp i en traditionell kärnfamilj. Forskningen visar också att det är bra att redan från spädbarnsåldern vara helt öppen med barnets tillkomst och hur sakerna hänger ihop. Det skapar klarhet och trygghet från början. Läs mer: Susan Golomboks bok på svenska, Moderna familjer Läs mer: Om Susan Golomboks forskning (på engelska) Nedan en intervju med Susan Golombok om hennes forskning. Bokförlaget Natur & Kulturs beskrivning av boken ”Äntligen uppdateras kunskapsläget om familjer och barns utveckling! Susan Golombok förmedlar och värderar områdets forskningsresultat på ett tillgängligt sätt. Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning, IVF eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamstående föräldrar. Det […]

Staffan Sörensson - Jurist - Nordic Surrogacy

Nya lagar gällande surrogatmödraskap från 1 januari 2019

Staffan Sörenson – juridisk expert på Nordic Surrogacy Från och med 1 januari 2019 gäller nya lagar för surrogatmödraskap Vid årsskiftet ändras några av de lagar som reglerar den juridiska processen i samband med surrogat. Tyvärr är det inte några omfattande förbättringar för föräldrar som genomgår surrogat, utan lagstiftningen är i första hand avsedd att förbättra vid assisterad befruktning. Regeringens inställning till kommersiellt surrogat är som tidigare. ”Det bör inte genomföras förändringar i syfte att underlätta för svenska medborgare att genomgå surrogatarrangemang i utlandet” skriver departementschefen. Vissa saker blir bättre: möjligheten att få hjälp med IVF och insättning på svenska kliniker blir avsevärt bättre, det gör att surrogat inom Sverige kan genomföras betydligt enklare. För resenärer i Ukraina och Georgien är däremot skillnaden marginell till en början. Vårdnads- och adoptionsärendena berörs inte alls. Faderskapsmålen prövas mot svensk rätt och inte, som förekommit i några fall, utländsk rätt. Då går det lite snabbare. Den viktigaste ändringen är nog ändå att socialnämnderna får rätt att fastställa faderskapet även om barnet har hemvist i utlandet. Vi förväntar oss inte att detta kommer att ske, i vart fall inte generellt, däremot kan ändrade riktlinjer från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFOF) i framtiden göra […]

Janne och Wesley väntar barn via surrogatgraviditet

Janne och Wesley väntar barn via surrogatgraviditet

Det är på dagen nästa exakt ett år sedan som äkta paret Wesley och Janne Mills Eskonen reste till USA för att bli med barn. Går allt som planerat reser de i början av december till USA där deras blivande baby föds av en surrogatmamma som nu är i fjärde månaden. Sara, kvinnan som bär barnet, är gift med Wesleys bror och kommer således att bli barnets faster. Att vägen till barn skulle gå via surrogatmödraskap var inget självklart val. Efter parets bröllop 2015 undersökte de först möjligheterna till adoption. Det visade sig att bara Colombia och Sydafrika tillät adoption till samkönade par i Sverige. Det året hade det bara adopterats fyra barn från Sydafrika. – Och villkoret för att få ett barn från Colombia var att en av parterna hade biologiska band till landet. Tyvärr kändes adoption ganska snabbt som ett icke-alternativ, säger Janne. Hur ställer hon sig själv till att hon ska lämna bort barnet efter sin graviditet? – Hon är tydlig med att hon saknar biologiska band till barnet och att hon gör det här för vår skull. Dessutom har hon hela tiden varit klar över att hon inte vill ha fler barn. Vi har alla suttit […]

SVT.se - Hur fertila är vi egentligen - Nordic Surrgacy

Hur fertila är vi egentligen?

Är vi fertila nog för barn? ”Varför kan kvinnor bli stressade för att skaffa biologiska barn vid 30 års ålder? Vad är grejen med att frysa ned sina ägg – och vart har mäns spermier tagit vägen? Kvinnor föds med cirka 400 000 ägg i sina äggstockar och får inga nya under sin livstid. Män får cirka 1 800 nya spermier per sekund. Kvinnors fertilitet börjar dala vid 25 och när de fyller 40 har de bara fem procent chans att bli gravida. Därtill visar studier att mäns spermiekoncentration har minskat drastiskt sedan 1973.” Kolla inslaget på SVT.se här