Surrogatbarn hamnar i kläm för att politiken inte kan enas - Nordic Surrogacy

”Surrogatbarn hamnar i kläm för att politiken inte kan enas”

I QX Opinion sträcker Öppna Moderaters Kim Nilsson ut en hand till HBT-Socialdemokraternas Daniel Andersson. ”Vi måste arbeta för att hjälpa de par och individer som har en barnlängtan men som ofrivilligt inte kan bilda familj”. En fråga som har diskuterats länge och fortsätter att skapa känslor in på 2020 är frågan om surrogatmödraskap. Jag har respekt för att detta är en svår fråga för många men min förhoppning är att vi inom en snar framtid har en lösning i Sverige med bred enighet. Vi måste arbeta för att hjälpa de par och individer som har en barnlängtan men som ofrivilligt inte kan bilda familj. Vi måste hjälpa de familjer som idag vänder sig till länder där surrogatmödraskap är tillåtet. Det här är frågor som vi borde kunna ha ett brett stöd för och här måste debattklimatet förändras. Om Socialdemokraterna ville skulle det finnas möjlighet till en bred lösning med en tydlig majoritet för att på nytt utreda frågan runt altruistiskt surrogatmödraskap. 10-talets politiska debatt slutade dessvärre med ett polariserat klimat där påklistrade epitet och en allt för hård beskrivning mellan politiska motståndare satte tonen. Det här kommer jag nu bjuda in till att lämna bakom oss och jag hoppas […]

Vad är surrogat - Nordic Surrogacy

Vad är surrogat?

En surrogatgraviditet – även kallat surrogatmödraskap eller värdmödraskap – innebär att en person genomgår en graviditet och föder ett barn åt någon annan/några andra. Personen som bär barnet brukar kallas för surrogatmoder eller surrogatvärd. Tanken med en surrogatgraviditet är oftast att surrogatvärden inte ska bli vare sig juridisk eller social förälder till barnet. Det finns i nuläget inga juridiska bestämmelser kring surrogatgraviditeter i Sverige. Det kan ändå på sätt och vis genomföras genom en privat överenskommelse; en person kan insemineras i hemmet, föda barnet och sedan avsäga sig det juridiska föräldraskapet till förmån för någon annan. Juridiska bestämmelser som ser till barnets bästa i en sådan situation finns inte i Sverige. En del hbtq-personer väljer att resa till andra länder för att bli föräldrar genom en surrogatgraviditet. Anledningen kan vara att det aktuella landet har lagar som gör överenskommelser om surrogatgraviditeter juridiskt säkra. En surrogatgraviditet kan vara aktuell om du/ni som önskar bli föräldrar inte har möjlighet att bära ett barn själva på grund av medicinska skäl, du/ni har blivit tvångssteriliserad eller att du/ni inte har tillgång till egna ägg och livmoder. Surrogat i Sverige, så går det till Trots att surrogatgraviditeter är juridiskt oreglerade i Sverige, så är ändå […]

Paret med surrogatmamman och deras lilla son - Nordic Surrogacy

Vi kan varmt rekommendera Tammuz, TACK!

Vilken fantastisk resa! För bara 15 månader sedan skrev vi kontrakt med Tammuz Nordic i hopp om att kunna sitta med vårat eget barn i famnen. Och nu har drömmen blivit uppfylld. Vår lilla son har blivit född. Vi tackar medarbetarna på Tammuz Nordic och alla deras samarbetspartners för att ha gjort våran resa så problemfri som möjligt. De är verkligen professionella och man märker att de brinner för sitt jobb. När avtalen var svåra att förstå och när vi hade frågor till olika delas av processen, fick vi alltid hjälp och och blev vägledda på bästa möjliga sett. För dig som funderar på surrogatmödraskap kan vi varmt rekommendera Tammuz Nordic. Stort tack till alla som har hjälpt oss i resan till föräldraskap. Tack! Hälsningar från Dennis och Nestor   Kristen, en av våra surrogatmammor i USA berättar om varför hon valde att bli surrogatmamma ❤️ (videon ovan)

Surrogatmödraskap väcker hopp hos barnlösa - Nordic Surrogacy

Surrogatmödraskap väcker hopp hos barnlösa

Det blir allt vanligare att nordiska par väljer att ingå i surrogatmödraskap utomlands för att bilda familj och få barn. I Sverige uppskattas antalet par som i fjol anlitade en surrogatmamma utomlands vara större än antal par som adopterade. Det började med att Helene Sjöblom blev diagnostiserad med livmoderhalscancer. – Det hade gått så långt att de var tvungna att göra en hysterektomi – när man tar bort hela livmodern, säger Helene som bor i Södertälje i Sverige med sin man Johnny Rickman. Helenes cancerbehandling innebar att hon aldrig skulle kunna bli gravid och föda barn själv. Däremot hade hon kvar äggstockarna så att det var möjligt för henne att donera sina ägg för att skapa embryon. – Har man en sjukdomsbild som vi har är man inte välkommen i adoptionsprocessen, utan surrogatmödraskap är enda vägen, säger Helene. Tillsammans har de barnen Tore som är 5 år och dottern Lova som är knappt sex månader gammal. Både Tore och Lova är Helenes och Johnnys biologiska barn. Men de är födda i Indien respektive i Georgien av surrogatmammor. Surrogatmödraskap, det vill säga då en annan kvinna bär och föder någon annans barn, är inte lagliga i de flesta europeiska länder. I […]

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Reproduktionsteknologier har använts i svensk sjukvård åtminstone sedan början av 1900-talet. Den första metoden var insemination, som reglerades i lagstiftningen 1984. Den hade då förekommit i vården i decennier. Provrörsbefruktning, IVF, blev möjligt i slutet på 70-talet. Äggdonation, som varit tekniskt möjligt lika länge som IVF, tilläts först 2003. Surrogatmödraskap (eller värd­graviditeter) är fortfarande inte tillåtna i Sverige.  Det finns åtta statliga utredningar om assisterad befruktning, den första från 1953 och den senaste från 2016. Att läsa dem är en dramatisk resa, då synen på vad som ansetts acceptabelt och inte varierat kraftigt på kort tid. Många av de ställningstaganden som görs förbyts efter några år i sin motsats. Samtidigt känns andra argument igen, inte minst i den infekterade aktuella debatten om värdgraviditeter. Vid en närläsning är det uppenbart att de etiska resonemang som väger tungt i avgörandet av vilka metoder som görs tillgängliga i högsta grad är tidsberoende. Det är svårt att läsa utredningarna utan att fråga sig vad av det vi tar för givet idag som kommer att anses främmande i en nära framtid. En förändring som skett gäller synen på att barn måste ha två föräldrar av olika kön. Ett annat är att medan det på 50-talet ansågs […]

Flesta föräldrar öppna om surrogatmödraskap - Nordic Surrgogacy

Flesta föräldrar öppna om surrogatmödraskap

De flesta föräldrar som har fått barn med hjälp av en surrogatmamma utomlands är öppna med barnets bakgrund i kontakter med vården och förskolan. Få har mött negativa reaktioner från omgivningen. Det visar forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en studie bland 18 heterosexuella och 12 manliga homosexuella föräldrar till barn som tillkommit med hjälp av en surrogatmamma i något annat land. Deltagarna kom från en intressegrupp för personer som fått barn genom surrogatmödraskap. – Oavsett vad man har för åsikt i frågan om surrogatmödraskap bör legaliseras i Sverige är det ur ett barnperspektiv bra att föräldrar som fått barn med hjälp av en surrogatmamma utomlands för det mesta verkar vara öppna med detta, i synnerhet i kontakter med barnhälsovården, säger professor Agneta Skoog Svanberg vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Nio av tio var i kontakter med barnhälsovården helt öppna med att barnet kommit till genom surrogatmödraskap, något färre i kontakter med dagis och fritidsaktiviteter för barnet. Manliga homosexuella föräldrar var oftare än heterosexuella föräldrar öppna med hur barnet kommit till. – Eftersom de allra flesta uppgav att de hade behandlats positivt eller precis som vilken förälder som helst i sådana sammanhang […]

Förbudet mot surrogatmödraskap är politisk posörkonst - Nordic Surrogacy

Förbudet mot surrogatmödraskap är politisk posörkonst

Anledning att man väljer surrogatarrangemang kan vara att man redan har barn men vill ha ett till men det är medicinskt problematiskt och riskfyllt, man kanske aldrig haft chansen att få ett barn och träffat en livspartner efter man fyllt 42 år eller någon annan anledning eftersom varje familj väljer sitt eget livsspår. Det är ett alternativ och det är verkligt. Man slipper även utsätta sig för socialtjänstens skönhetstävling i nordisk ungdom och vigör. Nu erkänns inte surrogatarrangemang i Sverige och det är politiskt. Det är inte rationellt, det är inte för barnens bästa för de är redan födda och nekas anslutas till den familj de redan från befruktningen var ämnade för utan det är politisk posörkonst där det är viktigare att tala om för andra hur de skall forma sina familjer än värna om de skyddslösa små. Det blockerar en funktionell lagstiftning som skulle erkänna surrogatarrangemang och göra det smidigare att förenas som familj. Istället tvingas föräldrar och barn vänta i månader i utlandet, med svårigheter att få barnavård i ett land man inte känner till och ett språk man inte kan, och det är att utsätta barnen för fara och risk. Det är även en oskäligt hög ekonomisk […]

Kristen, en av våra surrogatmammor i USA berättar ❤️

Kristen, som var svenska Mattias och Maria Kristenssons surrogatmamma i USA berättar i videon ovan om varför hon valde att hjälpa ofrivilligt barnlösa genom att bli surrogatmamma. Du kan läsa mera om Mattias och Maria surrogatresa här. Kristen är gift och har tre barn sedan tidigare och berättar om sin önskan att hjälpa andra. –  Jag har hållit det lite hemligt i några månader nu! Familj och vänner vet att jag förra hösten ansökte till en surrogatagentur och att jag hade blivit accepterad. Vad jag inte skrev om, var att jag som blivande surrogatmamma i oktober matchades med ett fantastiskt par som är de blivande föräldrarna! – Jag har gått genom medicinska och psykiska tester och alla juridiska avtal är godkända, så nu är jag i den medicinska fasen och skall göra embryoinsättning. – Kom ihåg att dessa videoklipp handlar om hur MIN resa är. Den är inte densamma för alla kvinnor som blir en mödrar. Dessa videor kommer bara att vara en glimt av vad jag och min familj upplever, och kommer inte att återspegla de blivande föräldrarnas åsikter eller andras resa. Dessa är mina tankar och åsikter, och jag lovar att vara så öppen och ärlig som jag […]

Aftonbladet - Surrogatmödraskap i Georgien - Nordic Surrogacy

Juridiken jätteviktig i surrogatprocesser i Georgien

Aftonbladet • De sitter fast i Georgien – med nyfödda tvillingarna Aftonbladet skriver om paret som sitter kvar i Georgien på grund av juridiska problem: Efter en lång kamp fick Olof och Martina tvillingar med hjälp av en surrogatmamma. Men i stället för att få påbörja småbarnslivet hemma i Sverige sitter de fast i Georgien. Detta trots att en svensk domstol fastslagit faderskapet. Skatteverket kräver intyg för att surrogatbarnen ska få komma till Sverige. – Våra barn blir lidande av detta och det känns så fel, säger Olof. Tvillingarna Greta och Arne föddes den 29 juli. Några dagar senare ändrade de georgiska myndigheterna rutinerna för att ansöka om födelsebevis. Det är detta som ställer till det för familjen. Läs hela artikeln på Aftonbladet Emma Dahlén, jurist på Nordic Surrogacy kommenterar: ”Jag har tagit del av ovan artikel i Aftonbladet under dagen. Det är en rutin jag inte känner till sedan tidigare hos Skatteverket och jag kommer kontakta myndigheten snarast för en förklaring. Den information som framkommer av födelsebeviset kan också styrkas med andra handlingar såsom förlossningsjournal. Det ska nämnas i sammanhanget att det inte utfärdas födelsebevis för barn födda i Sverige varför det inte bör finnas skäl att begära just ett födelsebevis. Istället […]

Allt fler använder sig av surrogatmödraskap - Nordic Surrogacy

Allt fler använder sig av surrogatmödraskap

Den politiska debatten om surrogatmödraskap har fått ny kraft när alltfler använder sig av möjligheten. Men frågan splittrar de politiska partierna. För första gången var antalet barn som kom till svenska familjer med hjälp av en surrogatmamma förra året större än antalet barn som kom hit genom adoption. Men än är det inte möjligt för en kvinna i Sverige att bli surrogatmamma på hemmaplan. När frågan om att tillåta surrogatmödraskap i Sverige behandlas i riksdagen i juni 2018 röstade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna mot förslaget. Centern, Liberalerna och Moderaterna var för. Argumenten nedan är ett urval av dem som framfördes i riksdagsdebatten. Argument för surrogatmödraskap Jenny Petersson (M): ”Vi som har lyssnat till eller på något annat sätt tagit del av ofrivilligt barnlösa pars berättelser vet att de vittnar om en känsla av misslyckande och tomhet. Även ensamstående kvinnor och män kan uppleva denna stora barnlängtan. (…)Men tyvärr finns varken förslag eller reformer på plats för altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige.” Läs hela artikeln här på Ystads Allehanda och argumenten för och mot surrogatmödraskap