Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Människor har alltid på olika sätt försökt hantera ofrivillig barnlöshet. I Gamla testamentet beskrivs Rakels förtvivlan: ”Ge mig ett barn, annars vill jag dö!” och hennes befallning till maken: Ligg med min slavflicka Bilha, så får jag barn genom henne. Rakel tackar sedan Gud för det resulterande surrogatbarnet, anfadern till en av Israels tretton stammar. Reproduktionsteknologier har använts i svensk sjukvård åtminstone sedan början av 1900-talet. Den första metoden var insemination, som reglerades i lagstiftningen 1984. Den hade då förekommit i vården i decennier. Provrörsbefruktning, IVF, blev möjligt i slutet på 70-talet. Äggdonation, som varit tekniskt möjligt lika länge som IVF, tilläts först 2003. Surrogatmödraskap (eller värdgraviditeter) är fortfarande inte tillåtna i Sverige. Intrycket av att läsa de utredningar som behandlar assisterad befruktning är att många av de etiska argumenten, exempelvis principen om barnets bästa, fungerar som en sorts stopp-argument som inte behöver motiveras ytterligare. Om det exempelvis kan vara svårt att förstå varför det anses acceptabelt att genomgå assisterad befruktning med antingen donerade spermier eller donerade ägg, men inte med både donerade ägg och donerade spermier samtidigt, kan begrepp som ”barnets bästa” eller ”att motverka en teknifierad människosyn” fungera som ett sätt att sätta punkt för diskussionen. Den typen […]

Svårt att få hem Surrogatbarn - Nordic Surrogacy

Svårt att få hem barn födda via surrogatmödraskap?

Många barnlängtande par och singlar som av olika skäl inte kan bli gravida själva, söker sig till andra länder för att få hjälp av en surrogatmamma som då bär barnet åt dem. När barnet föds hamnar det mellan två länders lagstiftningar och utsätts för både statslöshet och står utan juridisk vårdnadshavare. Om barnet är i behov av hälsovård kan det också bli komplicerat. Att kunna resa hem med sitt nyfödda barn är inte så enkelt som man skulle kunna tro. För att erhålla medborgarskap, få sina föräldrar som vårdnadshavare och sedan kunna följa med dem hem till Sverige är det fortfarande onödigt krångligt. Föräldrarna måste på distans från utlandet driva en komplicerad legal process. Läs mera om hur vi på Nordic Surrogacy jobbar med juridiken kring surrogatmödraskap Problemet idag är att svensk lag anser att värdmamman och värdmammans eventuella make är barnets vårdnadshavare. För att få ett pass och kunna resa hem till Sverige tillsammans med sina föräldrar måste Skatteverket utfärda ett tillfälligt personnummer, ett samordningsnummer. Flera föräldrar och barn har hamnat i kläm mellan tingsrättens dom och Skatteverkets handläggning bland annat i Stockholm. Trots att faderskapet är fastställt och att domen fastslår att den gäller med omedelbar verkan utan […]

Använde surrogatmamma – erkänns som mamma till barnet

Högsta domstolen erkänner en amerikansk dom som gör en kvinna från Stockholms län till rättslig mor till ett barn som fötts genom surrogatarrangemang. HD konstaterar att erkännandet innebär att flera svenska rättsprinciper får ge vika, eftersom surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige. Barnet föddes 2015, efter att ett svenskt sambopar använt en amerikansk kvinna som surrogat genom donerat ägg och mannens spermier. HD konstaterar också att adoption inte är möjlig enligt svensk lagstiftning, men väljer att i stället erkänna den amerikanska domen. Det för att tillgodose barnets rätt till privatliv, och för att uppfylla principen om barnets bästa. Läs hela artikeln på Sveriges radio här

Jill var surrogatmamma för sin tvillingsyster, blev tvillingar igen

Tvillingsystrarna Whitney och Jill har ett speciellt band mellan sig. Inte nog med att de är tvillingar, Whitney har nu också blivit mamma till tvillingar – tack vare sin systers surrogatmödraskap. Whitney Bliesner, 35, har drömt om att bli mamma länge. Men när hon fick beskedet att hon har en ovanlig genetisk sjukdom höll drömmarna på att falla i kras. Whitneys sjukdomstillstånd har lett till att hon fått flera tumörer och behövt behandlats med kemoterapi. – Hon hade tappat hoppet så jag sa: Jag kan göra det. Det är min bästa vän och den person som jag kom till världen tillsammans med, så det var inte ett svårt beslut att erbjuda mig att bli hennes surrogat, säger Whitneys tvillingsyster Jill Noe till GMA. – När jag såg barnen förstod jag vad som hänt. Jag är en mamma nu och det finns inga ord i världen som kan beskriva hur fantastiskt det känns, säger Whitney till tidningen. Läs hela artikeln på Aftonbladet här

Barnen som inte finns

Hur länge är det rimligt att nyfödda svenska barn lämnas statslösa utan tillgång till svensk socialförsäkring, vård, barnbidrag och föräldralediga föräldrar? En vecka? En månad? Kanske tre månader? För de flesta är nog svaret att allt detta bör ske vid födsel men när det gäller svenska barn, födda utomlands genom surrogatmödraskap, verkar det inte finnas någon övre gräns. Dessa barn utelämnas till svenska myndigheters nyckfullhet och lämnas vind för våg på obestämd tid. Vissa av dessa barn föds i länder där de inte räknas som medborgare, till exempel Ukraina eller Georgien. De har alla en genetisk pappa med svenskt medborgarskap, vilket gör att de redan från födseln har rätt till ett svenskt medborgarskap. Ändå tvingas dessa barn leva statslösa i födselländerna i väntan på svenska myndigheters handläggning, utan någonting som erkänner deras existens. De här barnen finns inte. Svenska myndigheter saknar stabila riktlinjer att arbeta efter samtidigt som familjerätternas handläggning är godtycklig. Tiden det tar för barnet att få hjälp blir ett lotteri och i många fall tvingas den genetiska fadern vända sig till tingsrätten för att få faderskapet fastställt. Det kan ta flera veckor eller ibland månader. För att sedan få sitt svenska medborgarskap och pass måste sedan skatteverket […]

Uttalande om barnets rätt vid surrogatmödraskap

Uttalande antaget vid Adoptionscentrums förbundsstämma 2019-05-26. Idag firar många Mors dag. För en del adopterade väcks då frågan om vem som är mamma. Tankar och känslor kopplat till ursprung och rötter blir aktuella. Vi vill att Sverige tar frågan om barn som kommit till genom surrogatmödraskap på allvar. Det handlar om barnens rättigheter till kunskap om sitt ursprung, som i detta fall har många fler dimensioner än vid en internationell adoption. Det handlar också om att reglera en verksamhet som redan finns – oavsett vad vi anser om den – och säkerställa att det sker rättssäkert utifrån ett barnperspektiv. Adoptionscentrum står upp för alla barns rätt till sitt ursprung oavsett bakgrund och hur de kommit till familjen. Det gäller adoption såväl som andra familjeformer såsom IVF med donerade könsceller och surrogat. Sverige måste skilja på födelsemor och genetiska föräldrar, och behålla barnets rätt till kunskap om båda. Denna rättighet anser vi även gäller när barnen blivit vuxna, dvs när FN:s barnkonvention inte längre ger dem rätt. Dokumentationen måste göras när de är barn för att kunna ge informationen senare till den som efterfrågar sådan. Läs hela uttalandet från Adoptionscentrums förbundsstämma här

Kim Kardashian och Kanye Wests Surrogatmamma identifierad

Kim Kardashian och Kanye West fick den 15 januari sitt tredje barn genom en surrogatmamma. Kvinnans identitet som tidigare varit relativt okänd är nu offentlig. Kvinnan som burit barnet heter La´Reina Haynes och är 27 år. Hayes har varit surrogatmamma sedan 2014 och enligt källor till sajten Radar Online ska hon aldrig ha burit Kim och Kanyes barn för pengarna, trots den saftiga summan på 75 000 dollar som pungades ut. La´Reina Haynes visste från början inte att det var Kim och Kanye hon skulle vara surrogatmamma för, utan hade bara för avsikt att kunna hjälpa någon familj med att bära deras barn. – Vi är oerhört tacksamma gentemot vår surrogatmamma som fick våra drömmar att slå in med den finaste gåvan någon kan få, och även mot våra underbara läkare och sjuksköterskor för det jobb de gjort, har Kim Kardashian sagt. Läs hela artikeln här

Kändisarna har banat vägen för surrogat

Profiler som Kim Kardashian, Cristiano Ronaldo, Nicole Kidman och Sarah Jessica Parker är några av de internationella kändisar som fått barn genom surrogat. Staffan Sörenson är jurist och delägare i en surrogatförmedling. Han har tio års erfarenhet av branschen och menar att 2018 kommer bli året då antalet barn födda av surrogatmödrar blir fler än antalet internationella adoptioner i Sverige. – Vi hade bortåt 100 barn förra året. Och jag tror vi hamnar på 150–180 barn det här året. En av orsakerna till att surrogatmödraskap går om adoptionerna är att adoptionerna till Sverige sjunkit drastiskt då flera länder stramat åt lagstiftningen. Men kändisar och internationella profiler kan också ha påverkat synen på surrogat. – Det finns ju en del uppmärksammade par och det är klart att det har betydelse. Det talas om det, säger Staffan Sörenson. Läs hela artikeln på Svt.se Bilden åvan är tagen från Kim Kardashian Wests instagram

Professor Susan Golombok - Modern Families

Barn födda via surrogatmödraskap mår bra visar ny forskning

Professor Susan Golombok vid Cambridge University har under många år studerat barns utveckling i 32 surrogatfamiljer, 32 familjer med äggdonation och 54 familjer med naturlig befruktning. När barnen var små fanns det ingen skillnad mellan barnen, men föräldrarna till barnen födda via surrogatmödraskap visade bättre anpassning till föräldrarollen och hade en bättre relation till barnen. Ser man på barnens psykologiska välmående så finns det ingen skillnad på att växa upp med två mödrar, två pappor, en ensamstående förälder eller att ha fötts av en surrogatmamma, jämfört med att växa upp i en traditionell kärnfamilj. Forskningen visar också att det är bra att redan från spädbarnsåldern vara helt öppen med barnets tillkomst och hur sakerna hänger ihop. Det skapar klarhet och trygghet från början. Läs mer: Susan Golomboks bok på svenska, Moderna familjer Läs mer: Om Susan Golomboks forskning (på engelska) Nedan en intervju med Susan Golombok om hennes forskning. Bokförlaget Natur & Kulturs beskrivning av boken ”Äntligen uppdateras kunskapsläget om familjer och barns utveckling! Susan Golombok förmedlar och värderar områdets forskningsresultat på ett tillgängligt sätt. Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning, IVF eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamstående föräldrar. Det […]