Barn vars dna har förändrats för att undvika ärftliga sjukdomar har fötts i Storbritannien. Barnen har gener från en man och två kvinnor. Sedan 2015 är det tillåtet i Storbritannien att utföra provrörsbefruktning (IVF) där mammans mitokondrier byts ut mot friska mitokondrier från en donator. Mitokondrierna brukar beskrivas som ett slags kraftverk inuti kroppens celler. Det finns en ett antal sjukdomar, varav vissa är dödliga, som orsakas av ärftliga mutationer i mitokondrierna. Runt en på 5 000 som föds i Sverige uppskattas ha risk att utveckla en sådan sjukdom under livet. Läs hela artikeln på DN.se
IVF
Barn via assisterad befruktning mår bra
Inga stora skillnader i psykisk hälsa finns mellan 20-åringar som kommit till genom assisterad befruktning och andra. Det är slutsatserna av en liten brittisk studie. Det är viktigt att berätta för barnen tidigt, säger Gunilla Sydsjö, professor vid Kvinnokliniken vid universitetssjukhuset i Linköping. Det handlar om 65 familjer i Storbritannien som fått barn efter någon form av assisterad befruktning och som forskarna följt från födseln till 20-årsåldern. Barnen hade kommit till med hjälp av surrogatmamma, efter äggdonation eller efter spermiedonation. Deras mående och situation jämfördes med familjer som fått barn utan assistans. Läs hela artikeln på Svd.se
Föräldrar får betala för andra barnet själva
Par som kämpar för att få sitt andra barn får betala för vården själva. – Man behandlas lite styvmoderligt, säger Hannah Palm, som själv kämpade länge för att få sitt andra barn. Hannah Palm är i dag styrelseledamot i Riksförbundet ofrivillig barnlöshet. Förbundet vill se en utredning kring om man ska kunna få ekonomisk ersättning för syskonförsök. I dag får par eller ensamstående hjälp med ett begränsat antal IVF-behandlingar eller inseminationer av regionen där de bor för att försöka få sitt första barn. Men försök för att få ett andra barn får man bekosta själva. En IVF-behandling kan kosta runt 40 000 kronor. Det riskerar att bli en klassfråga när man inte får stöd för syskonförsök, enligt Riksförbundet ofrivillig barnlöshet. Läs hela artikeln på VK.se
Läkare stal spermier från barnlängtande män
En läkare på sjukhuset i Halmstad tog sperma från män som lämnat prover vid fertilitetsutredning och använde till insemination. Uppdrag granskning kan bevisa att minst fem män har blivit pappor utan att ha sagt ja till att donera. Flera av dem reagerar med chock och ilska. Uppdrag granskning kan med dna-släktforskning visa fem inseminationer som inte gått rätt till på Halmstad sjukhus mellan åren 1985 och 1996. Bengt lämnade spermieprov då han och frun hade svårt att få barn. 31 år senare slår beskedet om att han har en okänd dotter, Rebecka, ned som en bomb. Läs hela artikeln på Svt.se
Assisterad befruktning: Uppdaterad rekommendation
SKR har reviderat sin rekommendation om assisterad befruktning. Den är nu anpassad till de lagändringar som möjliggör behandling utan genetisk koppling till någon av föräldrarna. SKR har sedan 2014 en rekommendation till regioner om enhetlighet i det offentligas erbjudande om assisterad befruktning. 2019 infördes en ändring i lagen om genetisk integritet som innebär att det inte längre finns ett krav på att det blivande barnet ska ha en genetisk koppling till minst en förälder. SKR har därför reviderat rekommendationen, som nu även inkluderar möjlighet att genomföra assisterad befruktning med behandlingar genom embryodonation eller dubbeldonation. Med den här rekommendationen vill vi möjliggöra för regionerna att kunna erbjuda en jämlik vård till de kvinnor och par som söker hjälp av den offentligt finansierade vården för assisterad befruktning. Området utvecklas medicinskt och lagmässigt och då behöver också regionernas erbjudande anpassas till det, säger Marie Morell, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Enligt den reviderade rekommendationen kan kvinnor och par som uppfyller ett antal kriterier erbjudas assisterad befruktning med egna ägg och spermier, donerade ägg eller spermier, dubbeldonation eller donerade embryon. Läs hela artikeln på SKR.se
Över 10 000 ägg- & spermiedonatorer
Sedan Livio Egg and Sperm Bank startades 2019 har fler än 10 000 personer ansökt om att bli ägg- eller spermiedonatorer i syfte att hjälpa någon att bilda en efterlängtad familj. Donationen är alltid altruistisk, det vill säga att den ska vara i syfte att hjälpa någon annan och inte ett sätt att tjäna pengar eller andra egna syften. Trots det stora intresset behövs mer kunskap kring denna lite osynliga donationsverksamhet. I Sverige har lagändringar de senaste åren inneburit att helt nya patientgrupper söker vård inom landet och slipper genomföra sin behandling utomlands. Läs mer på LIVIO.se
Fertilitetsläkare i Georgien – Intervju
Möt Dr. Natia Popkhadze – ledande fertilitetsläkare i Georgien. Dr. Natia är en av de mest erfarna IVF-specialisterna i Georgien och vi är stolta över vårt samarbete med Invitro Life. Hennes entusiasm och engagemang skapar förutsättningar en lyckad process och inleder en bra start på själva graviditeten! Vad är du mest stolt över i din praktik? Jag är stolt över den ömsesidiga kärleken och respekten mellan mig och mina patienter. Våra ömsesidiga relationer är inte begränsade till bara ett fåtal besök utan går alltid utöver det vanliga förhållandet mellan läkare och patient. På grund av vårt speicella verksamhetsområde spenderar vi mycket tid med varandra. Vi har ett gemensamt mål, vi kämpar tillsammans, vi är lyckliga tillsammans. Varför valde du att arbeta inom området reproduktionsmedicin? Yrket medicin, särskilt obstetrik och gynekologi, har alltid varit planen sedan barnsben på grund av min familjetradition. Jag är den fjärde generationen läkare i min familj. Just området reproduktionsmedicin omfamnade jag lite senare. Vad anser du vara dina speciella intresseområden inom reproduktionsmedicin? Varje område är intressant på sitt eget sätt: gynekologisk endokrinologi, assisterad reproduktionsteknologi, genetik, det går inte att välja. Vad är din prestation inom medicin? Varje friskt nyfött barn är en seger i kampen mot […]
Barbro Westerholm: Driva HBTQI-frågor
Barbro Westerholm lämnar riksdagen i samband med årets val. På QX Opinion anger hon de kommande hbtqi-politiska reformerna och namnger tre Stockholms-politiker hon vill se invalda. Att som riksdagspolitiker driva HBTQI-frågor är som att springa maratonlopp. För att komma i mål krävs övertygelse, god kondition och tålamod. Utan det hade vi idag inte haft en könsneutralt äktenskap, inte möjlighet för enkönade par att adoptera och för lesbiska par att genomgå assisterad befruktning. Utan det hade inte heller kravet på sterilisering av personer som vill genomgå könskorrigering försvunnit Läs hela artikeln på QX.se
Var fjärde graviditet slutar i missfall
Nativiteten i Finland är låg och politikerna vill att det ska födas fler barn. Ändå görs väldigt lite för att hjälpa dem som kämpar med att bli föräldrar. I dag sommarpratar Ville Niinistö om ofrivillig barnlöshet. Cirka 60 000 finländska par kämpar just nu med ofrivillig barnlöshet. Europaparlamentariker Ville Niinistö och hans fästmö Hennariikka är ett av de här paren. – Att se ett litet hjärta slå är fantastiskt. Om ljudet är påslaget på ultraljudsapparaten, kan man också höra det. Ett pickande hjärta som slår otroligt snabbt, säger Ville Niinistö. Han beskriver känslan som ett underverk. – Man känner också sitt eget hjärta slå. Först av rädsla, innan man vet om det lilla livet fortfarande är där. Sen av glädje, när man inser att det faktiskt är det. Läs hela artikeln på Yle.se
Ofrivilligt barnlösa: orimligt långa köer
I kölvattnet av pandemin är väntetiden för att få hjälp att få barn via Region Skåne fortfarande orimligt lång. På Reproduktionsmedicinskt centrum, RMC, på Skånes universitetssjukhus, tog de donerade spermierna helt slut förra året, som en konsekvens av pandemin, det rapporterar Sveriges radio. När pandemirestriktionerna släppte kunde donatorer åter komma till sjukhuset och donera spermier, men då var 70 procent av klinikens personal delegerad till andra avdelningar för att ta hand om covid-sjuka. Det gjorde att RMC under en period hade mycket spermier, men inte personal som kunde ta emot patienter och erbjuda behandlingar. ”Det resulterade i sin tur i att vi fick väldigt långa köer till själva mottagningen även fast vi hade spermier”, säger Margareta Kitlinski, chef och överläkare på RMC, till Sveriges radio. Läs hela artikeln på DagenPS.se