Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Människor har alltid på olika sätt försökt hantera ofrivillig barnlöshet. I Gamla testamentet beskrivs Rakels förtvivlan: ”Ge mig ett barn, annars vill jag dö!” och hennes befallning till maken: Ligg med min slavflicka Bilha, så får jag barn genom henne. Rakel tackar sedan Gud för det resulterande surrogatbarnet, anfadern till en av Israels tretton stammar. Reproduktionsteknologier har använts i svensk sjukvård åtminstone sedan början av 1900-talet. Den första metoden var insemination, som reglerades i lagstiftningen 1984. Den hade då förekommit i vården i decennier. Provrörsbefruktning, IVF, blev möjligt i slutet på 70-talet. Äggdonation, som varit tekniskt möjligt lika länge som IVF, tilläts först 2003. Surrogatmödraskap (eller värd­graviditeter) är fortfarande inte tillåtna i Sverige. Intrycket av att läsa de utredningar som behandlar assisterad befruktning är att många av de etiska argumenten, exempelvis principen om barnets bästa, fungerar som en sorts stopp-argument som inte behöver motiveras ytterligare. Om det exempelvis kan vara svårt att förstå varför det anses acceptabelt att genomgå assisterad befruktning med antingen donerade spermier eller donerade ägg, men inte med både donerade ägg och donerade spermier samtidigt, kan begrepp som ”barnets bästa” eller ”att motverka en teknifierad människosyn” fungera som ett sätt att sätta punkt för diskussionen. Den typen […]

Linnea, 32, är surrogatmamma till sin bror

Linnea, 32, är surrogatmamma till sin bror

Men de svenska lagarna tillåter inte surrogatmödraskap så processen har varit lång. Enligt TV4 har antalet surrogatbarn fyrdubblats om man jämför med för fyra år sedan. Det är inte tillåtet för vården i Sverige att assistera och hjälpa någon att bli surrogatmamma, men det är inte olagligt att vara surrogatmamma. Därför åkte Linnea Häggmark med sin bror Anton och svägerskan Sandra till Georgien för att befrukta sig genom medicinsk väg. – Vi har under många år försökt få till att värdmödrarskap ska bli lagligt i Sverige. Tillslut fick vi släppa den tanken och istället ta en äggdonator. Men då kom Linnea och berättade att hon hade tänkt på det, säger Sandra Rydenstam Björk till TV4. Läs mer: Vem blir surrogatmamma och varför? Sandra Rydenstam Björk lider av cancer och kan därför inte få barn genom en livmodergraviditet. Hon berättar för TV4 att de hade embryon infrysta på Sahlgrenska sjukhuset från en kvinna som donerade sina ägg. Tanken var att åka utomlands och hitta en värdmoder åt äggen så att Sandra och Anton skulle få ett efterlängtat barn. Men Antons syster Linnea insisterade på att hon gärna kunde vara värdmoder, just för att de skulle kunna få vara med under hela […]

Surrogatmödraskap i Ukraina - Hedin - Nordic Surrogacy

Det känns helt magiskt! Kan nästan inte tro att det är sant! ❤️

Efter intervjun med Caroline och Christoffer Hedin nedan har deras dotter Zoey fötts i Ukraina. Stort grattis till hela familien! Vi är oerhört ödmjuka och tacksamma för att vi fick möjligheten att hjälpa er på vägen till att bilda er familj. Hur såg er väg fram till val av surrogatmödraskap? Många ser det som en självklarhet att kunna bli gravida. Vi har fått erfara att så är inte fallet. Vi hade som så många andra par en stark önskan om att få bli föräldrar. Under två år kämpade vi med en enorm mängd olika ägglossningstester, alla tänkbara vitaminer som skulle främja fertiliteten, fertilitetsundersökningar och oändligt många timmar på nätet för att få reda på vad vi skulle kunna göra för att lyckas bli gravida. Under två år genomsyrades vardagen av känslan att ”alla andra” lyckades bli gravida utan vi. Det upplevdes som en form av misslyckande. Samma dag som vi äntligen fick en kallelse för att påbörja IVF fick vi också mardrömsbeskedet att Caroline hade livmoderhalscancer och skulle vara tvungen att operera bort livmodern för att cancern inte skulle sprida sig. När chocken, gällande cancern, hade lagt sig började vi nästan omgående prata om vilka andra alternativ det fanns för […]

Carolinas Surrogatresa - Nordic Surrogacy

Carolina föddes utan livmoder

Bilden ovan är en illustration. Carolina föddes utan livmoder och kan inte få egna barn. Men genom en surrogatmamma i Indien och en i Georgien har hon och maken Per nu två små döttrar. Varje år kommer ungefär 50 barn som har fötts av en surrogatmamma i utlandet till Sverige. Ytterligare 100 till 150 par och ensamstående personer per år skulle vilja genomgå ett surrogatarrangemang. När Carolina var 18 år hade hon fortfarande inte fått mens. Efter en läkarundersökning fick hon sitt livs chock: Hon hade ingen livmoder. Det visade sig vara en mycket ovanlig missbildning som drabbar ett tiotal nyfödda flickor per år i Sverige. – Jag som var så barnkär och längtade efter att få bilda familj. Det var ett hårt slag, berättar Carolina – Vi träffade många par som kämpat i åratal för att få barn. Det var gaypar och det var par där kvinnan haft cancer och förlorat livmodern. Ingen av oss hade fått hjälp från samhället, men här kunde vi stötta varandra. Det kändes som en stor lättnad att få träffa andra i samma situation. Läs hela artikeln här på Mama.nu

Janne och Wesley väntar barn via surrogatgraviditet

Janne och Wesley väntar barn via surrogatgraviditet

Det är på dagen nästa exakt ett år sedan som äkta paret Wesley och Janne Mills Eskonen reste till USA för att bli med barn. Går allt som planerat reser de i början av december till USA där deras blivande baby föds av en surrogatmamma som nu är i fjärde månaden. Sara, kvinnan som bär barnet, är gift med Wesleys bror och kommer således att bli barnets faster. Att vägen till barn skulle gå via surrogatmödraskap var inget självklart val. Efter parets bröllop 2015 undersökte de först möjligheterna till adoption. Det visade sig att bara Colombia och Sydafrika tillät adoption till samkönade par i Sverige. Det året hade det bara adopterats fyra barn från Sydafrika. – Och villkoret för att få ett barn från Colombia var att en av parterna hade biologiska band till landet. Tyvärr kändes adoption ganska snabbt som ett icke-alternativ, säger Janne. Hur ställer hon sig själv till att hon ska lämna bort barnet efter sin graviditet? – Hon är tydlig med att hon saknar biologiska band till barnet och att hon gör det här för vår skull. Dessutom har hon hela tiden varit klar över att hon inte vill ha fler barn. Vi har alla suttit […]

Jeg hedder Mikkel Raahede og det er mit ansvar at hjælpe de danske kommende forældre til at blive en familie

SR: Barnlösa danskar åker till Sverige för hjälp med surrogat

I åratal har svenska kvinnor åkt till Danmark för att kunna bli gravida genom insemination. Men Danmark har samtidigt strikt lagstiftning när det gäller surrogatmödraskap. Genom att sköta alla kontakter via ett företag i Malmö kan danskar sättas i kontakt med surrogatmödrar i andra länder. Mikkel Raahede, dansk representant för företaget Tammuz Nordic, förklarar varför man har sitt kontor i Malmö. – I Danmark är det förbjudet att betala en kvinna för att bära ens barn och det är också förbjudet att förmedla kontakt till surrogatmödrar. Bryter du mot lagen kan du dömas till böter eller upp till fyra månaders fängelse. Surrogatmoderskap är inte heller tillåtet inom svensk hälso- och sjukvård. Men det är inte olagligt att åka till ett land där det är tillåtet att genomföra ett surrogatarrangemang. Så länge all kontraktsskrivning och möten sker i Malmö kan därför Tammuz Nordic sätta barnlösa danskar i kontakt med surrogatmödrar i USA, Albanien eller Ukraina. Kvinnorna får enligt företaget inte en faktisk lön, men får alla kostnader täckta och kompenseras för förlorad inkomst. Hur mycket tjänsterna kostar varierar berättar Mikkel Raahede. – Det beror på om man även måste hitta en äggdonator och vilket land man väljer. Det kan kosta från […]

Ofrivillig barnlöshet - Dr Mikael i TV4 om problemet - Nordic Surrogacy

Ofrivillig barnlöshet: Doktor Mikael i TV4 om problemet

Ofrivillig barnlöshet – Dr Mikael i TV4 om problemet. Mellan 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet. Det finns massor med hjälp att få. Här berättar Dr Mikael om problemet samt orsaker och behandling. Bland annat berättar han att en tredjedel är manliga orsaker, en tredjedel är kvinnliga orsaker och en tredjedel är okända orsaker. Det pratas också om infektioner, kromosomrubbning, läkemedel och anatomi som orsaker till ofrivillig barnlöshet. Helt vid slutet, ungefär efter 12:20 minuter, berättar han även om metoden med surrogatmödraskap som en lösning. Se hela klippet här på TV4.se  

SVT.se - Åldern är viktig vid eggfrysning - Nordic Surrogacy

Åldern är väsentlig vid äggfrysning

Ju senare du fryser ner dina ägg – desto mindre chans att bli gravid när äggen sätts in. Det säger Outi Hovatta, som är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.

SVT.se - Hur fertila är vi egentligen - Nordic Surrgacy

Hur fertila är vi egentligen?

Är vi fertila nog för barn? ”Varför kan kvinnor bli stressade för att skaffa biologiska barn vid 30 års ålder? Vad är grejen med att frysa ned sina ägg – och vart har mäns spermier tagit vägen? Kvinnor föds med cirka 400 000 ägg i sina äggstockar och får inga nya under sin livstid. Män får cirka 1 800 nya spermier per sekund. Kvinnors fertilitet börjar dala vid 25 och när de fyller 40 har de bara fem procent chans att bli gravida. Därtill visar studier att mäns spermiekoncentration har minskat drastiskt sedan 1973.” Kolla inslaget på SVT.se här

BT.dk - Mikkel och Kjartan beslutade sig för att hitta en surrogatmamma i USA - Nordic Surrogacy

Mikkel och Kjartan beslutade sig för att hitta en surrogatmamma i USA

Mikkel och Kjartan beslutade sig för att hitta en surrogatmamma i USA. Mikkel och Kjartan beslutade sig för att hitta en surrogatmamma i USA där det finns omfattande screeningprocesser. Här finns det bland annat krav om att surrogatmamman har fött barn tidigare, bor tillsammans med sina barn, kommer från socialt stabila förhållanden, är ekonomisk stabil och inte beroende av den kompensation hon får, berättar Mikkel. Paret hade tät kontakt med surrogatmamman och besökte henne flera gånger och hon besökte dem. Hon ringde också varje gång hon var på väg till läkaren eller hade speciella upplevelser under graviditeten, så på det sättet var de blivande föräldrarna med på resan. I dag har de fortfarande kontakt med surrogatmamman. De skriver och skickar bilder och besökte henne senast de var i USA. Läs hels historien på BT.dk här