De vanligaste orsakerna till att det är svårt att bli gravid - Nordic Surrogacy

De vanligaste orsakerna till att det är svårt att bli gravid

(Expressen.se) 10 till 15 procent har problem med att bli gravida, säger gynekologen Carolina Tristen, som är aktuell med boken ”Ditt fertila liv”. De allra flesta som försöker få barn brukar få ett positivt graviditetstest inom ett år. För en del går det rasande fort, för andra tar det några försök. Och så finns det de som försöker och försöker utan att lyckas. – 10 till 15 procent har problem med att bli gravida, säger gynekologen Carolina Tristen, som är aktuell med boken Ditt fertila liv. Läs mer: Maria och Mattias valde surrogatmamma i USA via Nordic Surrogacy Enligt Världshälsoorganisationen WHO anses heterosexuella vara infertila om de försökt få barn under ett år utan att kvinnan blivit gravid. Men infertilitet är inte samma sak som sterilitet, och betyder således inte att man aldrig kommer kunna få barn. Men man kan behöva hjälp på traven. Första steget en fertilitetsutredning, förklarar Carolina Tristen, för att se om man kan hitta en förklaring till att graviditeten uteblir. Se hela listan med de vanligaste orsakerna till ofrivillig barnlöshet

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Människor har alltid på olika sätt försökt hantera ofrivillig barnlöshet. I Gamla testamentet beskrivs Rakels förtvivlan: ”Ge mig ett barn, annars vill jag dö!” och hennes befallning till maken: Ligg med min slavflicka Bilha, så får jag barn genom henne. Rakel tackar sedan Gud för det resulterande surrogatbarnet, anfadern till en av Israels tretton stammar. Reproduktionsteknologier har använts i svensk sjukvård åtminstone sedan början av 1900-talet. Den första metoden var insemination, som reglerades i lagstiftningen 1984. Den hade då förekommit i vården i decennier. Provrörsbefruktning, IVF, blev möjligt i slutet på 70-talet. Äggdonation, som varit tekniskt möjligt lika länge som IVF, tilläts först 2003. Surrogatmödraskap (eller värd­graviditeter) är fortfarande inte tillåtna i Sverige. Intrycket av att läsa de utredningar som behandlar assisterad befruktning är att många av de etiska argumenten, exempelvis principen om barnets bästa, fungerar som en sorts stopp-argument som inte behöver motiveras ytterligare. Om det exempelvis kan vara svårt att förstå varför det anses acceptabelt att genomgå assisterad befruktning med antingen donerade spermier eller donerade ägg, men inte med både donerade ägg och donerade spermier samtidigt, kan begrepp som ”barnets bästa” eller ”att motverka en teknifierad människosyn” fungera som ett sätt att sätta punkt för diskussionen. Den typen […]

Linnea, 32, är surrogatmamma till sin bror

Linnea, 32, är surrogatmamma till sin bror

Men de svenska lagarna tillåter inte surrogatmödraskap så processen har varit lång. Enligt TV4 har antalet surrogatbarn fyrdubblats om man jämför med för fyra år sedan. Det är inte tillåtet för vården i Sverige att assistera och hjälpa någon att bli surrogatmamma, men det är inte olagligt att vara surrogatmamma. Därför åkte Linnea Häggmark med sin bror Anton och svägerskan Sandra till Georgien för att befrukta sig genom medicinsk väg. – Vi har under många år försökt få till att värdmödrarskap ska bli lagligt i Sverige. Tillslut fick vi släppa den tanken och istället ta en äggdonator. Men då kom Linnea och berättade att hon hade tänkt på det, säger Sandra Rydenstam Björk till TV4. Läs mer: Vem blir surrogatmamma och varför? Sandra Rydenstam Björk lider av cancer och kan därför inte få barn genom en livmodergraviditet. Hon berättar för TV4 att de hade embryon infrysta på Sahlgrenska sjukhuset från en kvinna som donerade sina ägg. Tanken var att åka utomlands och hitta en värdmoder åt äggen så att Sandra och Anton skulle få ett efterlängtat barn. Men Antons syster Linnea insisterade på att hon gärna kunde vara värdmoder, just för att de skulle kunna få vara med under hela […]

Köerna till ägg- och spermiedonation är redan årslånga på många håll - Nordic Surrogacy

Köerna till ägg- och spermiedonation är redan årslånga

Fler ofrivilligt barnlösa ska få hjälp nu när kravet på genetisk koppling mellan barn och förälder har avskaffats i Sverige. Men köerna till ägg- och spermiedonation är redan långa på många håll i landet, visar SVT:s kartläggning. Vart tionde par i Sverige uppskattas vara ofrivilligt barnlösa, vilket klassas som en sjukdom av WHO. Sedan årsskiftet är det möjligt för par eller ensamstående kvinnor att få såväl donerade spermier som ägg, så kallad dubbeldonation, i Sverige. Dessutom kan par eller ensamstående kvinnor som blivit gravida genom IVF-behandling med egna könsceller nu donera kvarvarande embryon till någon annan genom embryodonation. Förhoppningen är att fler ska få hjälp att bli gravida, men i praktiken kommer det att dröja. På många håll i landet är det nämligen redan långa köer till ägg- och spermiedonation. Läs hela artikeln på SVT.se Läs mer: Äggdonation med full garanti

Västvärldens män har allt sämre sperma

Västvärldens män har allt sämre sperma

Kvaliteten på den manliga sperman har de senaste 40 åren sjunkit drastiskt i hela västvärlden, visar en ny studie. Mellan 1973 och 2011 har antalet spermier hos män i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland sjunkit med 50 procent. Än mer – med 59,3 procent – minskade den totala mängden spermier per utlösning. Orsaken till sämre sperma bland västvärldens män är okänd. Hagai Levine uppmanar myndigheterna i berörda länder att på allvar undersöka fenomenet. Tidigare studier i ämnet visar att en lång rad faktorer i miljö och livsstil kan påverka spermans kvalitet. Dit hör plaster, kemikalier och bekämpningsmedel, rökning, övervikt, dålig kost och stress. Någon motsvarande försämring av sperman har inte kunnat konstaterats bland män i Asien, Afrika eller Sydamerika. Forskarna poängterar ändå att det har gjorts färre undersökningar på de här kontinenterna. Doktor Levine säger till BBC att utvecklingen mycket väl kan vara ett globalt fenomen, med värre konsekvenser än någon föreställer sig. Om trenden fortsätter kan mänskligheten dö ut, konstaterar Levine. Läs artikeln på YLE här