Studie: IVF-barn har bättre livskvalitet - Nordic Surrogacy

Studie: IVF-barn har bättre livskvalitet

Den som fötts med hjälp av provrörsbefruktning (IVF) har bättre livskvalitet som vuxen än andra. Det visar den första studien som följt IVF-barn upp till 35 års ålder.  Det här är betryggande resultat både för de som har kommit till med hjälp av assisterad befruktning, och för de föräldrar som har gjort IVF för att få barn, säger Karin Hammarberg, som är forskare inom kvinnohälsa vid Monash-universitetet i Melbourne i Australien. I Sverige föds varje år ungefär 5 000 barn efter assisterad befruktning. Tidigare studier har visat att risken med provrörsbefruktning är låg för både kvinnan och barnet. Svensk forskning visar också att IVF-barnen mår lika bra fysiskt och psykiskt som andra när de är unga. Men eftersom de flesta IVF-barn fortfarande är relativt unga vet man mindre om deras hälsa och välbefinnande i vuxen ålder. Läs hela artikeln på DN.se Läs artikel om barn födda genom surrogatmödraskap

De söker ny kunskap om manlig barnlöshet - Nordic Surrogacy

De söker ny kunskap om manlig barnlöshet

Vill du bli förälder? Om frågan ställs till unga svenskar svarar de flesta ja. Men det går inte alltid så lätt som man trott eller hoppats – upp till vart fjärde par har svårt att få barn. Var åttonde kvinna blir aldrig mamma, var femte man blir inte pappa. Många vet inte hur tidigt i livet fertiliteten börjar minska, eller att inte bara kvinnor utan också män har sämre chanser att få barn när de blir äldre. Fortfarande saknas mycket kunskap om orsakerna till ofrivillig barnlöshet. Det finns bättre behandlingar än förr, men fortfarande får en tredjedel av dem som söker hjälp aldrig e tt levandefött barn. Vi behöver komma vidare och förstå mycket mer om varför, säger Lars Rylander. I dag är programmet indelat i fem huvudområden, som presenteras som utmaning 1–5: Förbättra manlig fertilitet Skapa bra medicinska behandlingar mot infertilitet Hitta sätt att säkra kvinnors äggstocksfunktion Förebygga sjukdomar kopplade till infertilitet Öka kunskapen i samhället om ofrivillig barnlöshet Läs mer på Forskning.se

De kombinerar blockkedjeteknik och genetik for saker IVF Nordic Surrogacy

De kombinerar blockkedjeteknik och genetik för säker IVF

Eggchain är ett hälsotechföretag som kombinerar genetik med blockkedjor för att spåra genetiskt material för säkrare IVF-behandling. Hälsoteknikbolaget Eggchain beskriver sig som ett företag som verkar i skärningspunkten mellan teknik, reproduktiv medicin, vetenskaplig forskning och mänskligheten. Bolaget har en patenterad teknik för att följa, spåra, lagra och överföra blod, arvsmassa, vävnader, organ, spermier, ägg, embryon, DNA, RNA och andra biologiska prover. Eggschain använder den första patenterade blockkedje-tekniken för att med professionell kvalitet föra över information och data till individen på ett bekvämt och säkert sätt. Det förenklar och förbättrar även spårningsprocessen för labb och möjliggör en säker IVF-process. (IVF – In vitro fertilisation) Läs hela artikeln på Dagensps.se

Sa tanker Uppsalas man om sin fertilitet Nordic Surrogacy

Så tänker Uppsalas män om sin fertilitet

Antingen kan man få barn eller så går det inte – det får tiden utvisa. SVT Uppsala gick ut på stan för att fråga män om hur de tänker kring fertilitet. Flera medgav att de tar för givet att spermierna funkar – trots att en rad studier de senaste åren pekat på att mäns fertilitet har ett bäst före-datum. Redan i 35-årsåldern börjar kvaliteten på mäns spermier försämras, visar en studie från Harvard Medical School i USA. Och mellan åren 1973 och 2011 sjönk spermiekoncentrationen hos män i västvärlden med 52,4 procent enligt flera studier. Orsaken är oklar men forskare pekar bland annat på en ökad mängd kemikalier och förändrade livsstilar. De flesta männen som SVT Uppsala pratat med tycker att en fertilitetsutredning kändes onödigt innan det är dags att försöka skaffa barn, men de är inte helt främmande för att frysa in sina spermier för framtiden. Läs hela artikeln på SVT.se

Flesta föräldrar öppna om surrogatmödraskap - Nordic Surrgogacy

Flesta föräldrar öppna om surrogatmödraskap

De flesta föräldrar som har fått barn med hjälp av en surrogatmamma utomlands är öppna med barnets bakgrund i kontakter med vården och förskolan. Få har mött negativa reaktioner från omgivningen. Det visar forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en studie bland 18 heterosexuella och 12 manliga homosexuella föräldrar till barn som tillkommit med hjälp av en surrogatmamma i något annat land. Deltagarna kom från en intressegrupp för personer som fått barn genom surrogatmödraskap. – Oavsett vad man har för åsikt i frågan om surrogatmödraskap bör legaliseras i Sverige är det ur ett barnperspektiv bra att föräldrar som fått barn med hjälp av en surrogatmamma utomlands för det mesta verkar vara öppna med detta, i synnerhet i kontakter med barnhälsovården, säger professor Agneta Skoog Svanberg vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Nio av tio var i kontakter med barnhälsovården helt öppna med att barnet kommit till genom surrogatmödraskap, något färre i kontakter med dagis och fritidsaktiviteter för barnet. Manliga homosexuella föräldrar var oftare än heterosexuella föräldrar öppna med hur barnet kommit till. – Eftersom de allra flesta uppgav att de hade behandlats positivt eller precis som vilken förälder som helst i sådana sammanhang […]

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Människor har alltid på olika sätt försökt hantera ofrivillig barnlöshet. I Gamla testamentet beskrivs Rakels förtvivlan: ”Ge mig ett barn, annars vill jag dö!” och hennes befallning till maken: Ligg med min slavflicka Bilha, så får jag barn genom henne. Rakel tackar sedan Gud för det resulterande surrogatbarnet, anfadern till en av Israels tretton stammar. Reproduktionsteknologier har använts i svensk sjukvård åtminstone sedan början av 1900-talet. Den första metoden var insemination, som reglerades i lagstiftningen 1984. Den hade då förekommit i vården i decennier. Provrörsbefruktning, IVF, blev möjligt i slutet på 70-talet. Äggdonation, som varit tekniskt möjligt lika länge som IVF, tilläts först 2003. Surrogatmödraskap (eller värd­graviditeter) är fortfarande inte tillåtna i Sverige. Intrycket av att läsa de utredningar som behandlar assisterad befruktning är att många av de etiska argumenten, exempelvis principen om barnets bästa, fungerar som en sorts stopp-argument som inte behöver motiveras ytterligare. Om det exempelvis kan vara svårt att förstå varför det anses acceptabelt att genomgå assisterad befruktning med antingen donerade spermier eller donerade ägg, men inte med både donerade ägg och donerade spermier samtidigt, kan begrepp som ”barnets bästa” eller ”att motverka en teknifierad människosyn” fungera som ett sätt att sätta punkt för diskussionen. Den typen […]

DN.se - För kvinnor som inte kan föda barn och för homosexuella män är värdmödraskap en möjlighet att bilda familj - Nordic Surrogacy

Liberalerna: värdmödraskap en möjlighet att bilda familj

”En rätt att bära någons efterlängtade barn” Vi anser att det inte är rimligt att staten tar sig rätten att förbjuda en kvinna att bära andra föräldrars efterlängtade barn, skriver riksdagsledamöterna Barbro Westerholm (L) och Lina Nordquist (L). För kvinnor som inte kan föda barn och för homosexuella män är värdmödraskap en möjlighet att bilda familj. Margareta Burman efterlyser en etisk diskussion kring värdmödraskap och vill även diskutera hur barn födda av värdmödrar drabbas av det sätt de planeras och föds. Det finns numera en del fakta om detta. En italiensk forskargrupp studerade nyligen åttio par där hälften fått barn via spermadonatorn och hälften via värdföräldraskap. Forskarna drog slutsatsen att tillkomst via värdföräldraskap inte påverkar barnens hälsa negativt. En svensk studie av trettio par som blivit föräldrar med hjälp av värdmödraskap drog slutsatsen att föräldrarnas stressnivå var låg och att de inte kände sig negativt behandlade vare sig av förskola, hälso- och sjukvård eller fritidsaktiviteter. En stor metastudie såg inga större psykologiska skillnader mellan tioåringar födda av värdmödrar och jämnåriga födda av sin biologiska mamma. Läs hela artikeln här på DN.se Läs mer: Barn födda via surrogatmödraskap mår bra visar ny forskning

Surrogatarrangemang blir vanligare passerar antalet adoptioner hos ofrivilligt barnlösa - Nordic Surrogacy

Surrogatarrangemang blir allt vanligare

Surrogatarrangemang blir allt vanligare – Ser ut att passera antalet adoptioner hos ofrivilligt barnlösa 2018 ser ut att vara året då antalet surrogatarrangemang hjälper fler ofrivilligt barnlösa än antalet adoptioner. Detta visar ny statistik framtagen av juristbyrån Napoleon Jurister AB. Ofrivillig barnlöshet uppskattas enligt en undersökning från statistiska centralbyrån publicerad i april i år drabba mellan 10 till 15 procent av alla heterosexuella par. Räknas dessutom samkönade par, transgenderpersoner och ensamstående personer in blir siffran ännu högre. Tidigare har adoption varit det vanligaste sättet för de ofrivilligt barnlösa att skaffa barn på, något som enligt ny statistik från Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd och Napoleon Jurister AB ser ut att förändras. Läs mer: Om surrogatprocessen – hur går det till? 160 adoptioner och 189 surrogatarrangemang 2018 Napoleon Jurister AB har i jämförelsen med adoptionsstatistiken från Myndigheten för Familjerätt och Föräldraskapsstöd skalat bort statistik från europeiska adoptioner som har något annat primärt syfte än att hjälpa barnlösa, exempelvis familjeåterförening eller adoption inom närståendekrets som avser barn som saknar ordnade familjeförhållanden. Undersökningen visar att antalet surrogatarrangemang med syfte att hjälpa ofrivilligt barnlösa kan bli fler än antalet adoptioner med samma syfte. Antalet utomeuropeiska adoptioner år 2014 var ca 270 stycken, en siffra […]

Professor Susan Golombok - Modern Families

Barn födda via surrogatmödraskap mår bra visar ny forskning

Professor Susan Golombok vid Cambridge University har under många år studerat barns utveckling i 32 surrogatfamiljer, 32 familjer med äggdonation och 54 familjer med naturlig befruktning. När barnen var små fanns det ingen skillnad mellan barnen, men föräldrarna till barnen födda via surrogatmödraskap visade bättre anpassning till föräldrarollen och hade en bättre relation till barnen. Ser man på barnens psykologiska välmående så finns det ingen skillnad på att växa upp med två mödrar, två pappor, en ensamstående förälder eller att ha fötts av en surrogatmamma, jämfört med att växa upp i en traditionell kärnfamilj. Forskningen visar också att det är bra att redan från spädbarnsåldern vara helt öppen med barnets tillkomst och hur sakerna hänger ihop. Det skapar klarhet och trygghet från början. Läs mer: Susan Golomboks bok på svenska, Moderna familjer Läs mer: Om Susan Golomboks forskning (på engelska) Nedan en intervju med Susan Golombok om hennes forskning. Du behöver godkänna statistik och marknadsföringscookies för att se denna video. Bokförlaget Natur & Kulturs beskrivning av boken ”Äntligen uppdateras kunskapsläget om familjer och barns utveckling! Susan Golombok förmedlar och värderar områdets forskningsresultat på ett tillgängligt sätt. Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning, IVF eller donation […]

Ergo.nu - De såg surrogatprocessen som en sista utväg - Nordic Surrogacy

De såg surrogatprocessen som en sista utväg

Hon forskar om surrogatmödraskap och föräldrarnas upplevelser Ergo.nu skriver om Anna Arvidssons avhandling som kommer att bygga på fyra artiklar och fånga upp föräldrarnas upplevelser av att använda surrogatmödrar och den efterföljande juridiska processen. Därtill undersöker hon familjerättssekreterares syn på den här typen av fall. – De heterosexuella paren såg det som en sista utväg, några hade gjort upp till tio IVF-försök och var för gamla för att adoptera. De samkönade paren såg det som enda utvägen om båda skulle kunna bli juridiska föräldrar. Det är också endast något enstaka land som tillåter adoption för samkönade par, så det är i princip omöjligt, säger Anna Arvidsson, socionom och doktorand vid institutionen för Kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Läs hela artikeln på Ergo.nu här