Surrogatmodrskap Anne fodde vaninnas barn - Nordic Surrogacy

Surrogatmödraskap: Anne födde väninnas barn

Anne Louise Madsen valde att bära sin väninnas barn, eftersom det kändes rätt. Hon hade inga problem med att ge bort barnet, men hon hade inte tänkt på att hon skulle få kämpa både med lagen och med andras reaktioner och fördomar. De flesta som blir gravida och väljer att behålla barnet, gör det för att de önskar sig ett barn. Men det finns också de som väljer att bära ett barn som inte är deras eget. Ett barn som i många fall har blivit till av en annan kvinnas ägg och sperma från en man som inte är deras egen. Surrogatmammorna. Debatten om surrogatmammorna dyker upp då och då, eftersom det inte är lagligt att utföra behandlingen i Sverige, och eftersom man idag inte kan bli juridisk förälder till det barn som en surrogatmamma har burit, från födseln. Det är dock inte olagligt att utföra behandlingen i utlandet. Det gör bland annat ofrivilligt barnlösa heterosexuella par, men också par bestående av två män. Läs hela artikeln på allas.se

Obegripligt beslut: Vill motverka hjalp av vardmamma utomlands - Nordic Surrogacy

Vill motverka hjälp av värdmamma utomlands

Allt fler svenska familjer tar hjälp av en värdmamma utomlands. Antalet barn som kommer till Sverige är numera klart fler än antalet adopterade barn. Trots säkra och etiska processer lanserar socialdemokratin nu en offensiv för att motverka att ofrivilligt barnlösa tar hjälp utomlands eller i Sverige i framtiden. Med ett penseldrag vill de skapa andra klassens barn, vilket särskilt kommer drabba många barn i regnbågsfamiljer, i Sverige. Det skriver Carl Otto Engberg, förbundsordförande för HBT-liberaler, Kim Nilsson, förbundsordförande för Öppna moderater och Claes Nyberg, ordförande för Centerpartiets HBT-nätverk i QX Opinion. Idag kommer fler barn till Sverige med hjälp av värdgraviditet utomlands än via adoption. (DN 202010) Köerna växer sig långa. För ofrivilligt barnlösa par oavsett sexuell läggning fyller värdgraviditeter en mycket central funktion. För hbtqi-personer har värdgraviditeter utomlands inneburit att en helt ny generation samkönade par haft möjlighet att bilda familj. I Sverige finns ännu inte möjligheten på ett reglerat och säkert sätt. Läs hela artikeln här på qx.se

Regeringen har moralpanik om surrogatmödraskap - Nordic Surrogacy

Regeringen vill göra föräldrabalken mer könsneutral

Lagstiftningen om föräldraskap är inte anpassad till verkligheten. Det anser regeringen, som nu drar igång en utredning som ska göra föräldrabalken könsneutral. Bland annat ska man titta på möjligheten att adoptera efter en separation samt om det krävs nya åtgärder för att göra livet lättare för familjer med fler än två föräldrar. Den 1 januari 1950 trädde den så kallade föräldrabalken i kraft. Då utgick lagen om föräldraskap från den traditionella kärnfamiljen med mamma, pappa och barn. Sedan 2003 har det varit tillåtet för samkönade par att adoptera men nu vill regeringen alltså se över hela lagstiftningen, bland annat när det kommer till det språkliga. – I dag kan familjer se ut på olika sätt och barn kan tillkomma på olika sätt, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) till SVT Nyheter. Detta ska utredaren bland annat titta på: Språket i lagstiftningen (”det kan exempelvis stå mor och far utan att det fyller någon funktion”, säger Åsa Lindhagen) Möjligheten att adoptera varandras barn efter en separation Huruvida det är för enkelt att häva ett föräldraskap Ska den här utredningen främst tillgodose barns eller vuxnas behov? – Det är viktigt att vi har ett starkt barnrättsperspektiv i den här utredningen men det är […]

Adoptionscentrum om uppmärksamhet i media

Adoptionscentrum: Under flera års tid har vi tagit del av adopterades och biologiska föräldrars berättelser om oegentligheter kopplade till adoptioner från Chile. Dessa berättelser väcker mycket känslor och oro, och vi som arbetar på eller är förtroendevalda i Adoptionscentrum är djupt berörda över de livsöden som beskrivs. En brottsutredning tillsattes för fyra år sedan i Chile efter att det blivit uppenbart att det förekommit allvarliga oegentligheter i flera adoptionsprocesser. Det man i dagsläget undersöker är omkring 600 adoptioner. Av dessa är hälften inhemska adoptioner i Chile och resten är internationella adoptioner till flera olika länder, bland annat Sverige. För att få en bild av omfattningen kan sägas att av de drygt 2000 adoptioner som genomfördes från Chile till Sverige mellan 1970- och 1990-talen ingår ungefär 100 i den chilenska brottsutredningen. Brottsutredningen i Chile har vare sig Sverige, Adoptionscentrum eller vår före detta medarbetare i fokus, utan är mycket mer övergripande än så. Det handlar om hur samhället såg ut, med bristande strukturer och resurser, och hur myndigheter och domstolar agerade. Läs hela artikeln här på adoptionscentrum.se Läs mer: Adoption eller surrogatmödraskap vid ofrivillig barnlöshet?

Surrogatmoderskap forbjudet i lag men inte i praktiken - Nordic Surrogacy

Surrogatmoderskap förbjudet i lag – men inte i praktiken?

Den oskrivna regeln mater semper certa est – det är alltid säkert vem som är mor – har länge dominerat den svenska rättsuppfattningen vad gäller moderskap. Möjligheterna att idag få barn genom surrogatarrangemang i utlandet har gjort att den rådande principen numera kan ge upphov till rättsligt komplexa situationer. Högsta domstolen (HD) har tidigare prövat frågan om fastställande av moderskap, och i början av året behandlades frågan om vårdnaden i ett liknande fall i förvaltningsrätten. – Problem uppkommer när svenskar vänder sig till andra länder som accepterar surrogatarrangemang. Barn kommer därmed till, vare sig vi vill eller inte, och deras intressen måste försvaras, säger Michael Bogdan, professor emeritus vid Lunds universitet. Läs hel artikeln på NorstedtsJuridik.se

Adoption: Sanningen måste fram om de stulna barnen

Det är smärtsamma vittnesmål, de som i dagarna har presenterats i Dagens Nyheter om barn som stulits från sina föräldrar och sen adopterats till Sverige. Kvinnor som fick veta att den nyfödda bebis hon just hört skrika tyvärr hade dött, barn som var borta när deras mammor kom till daghemmet för att hämta dem. Inga förklaringar, inga utredningar, bara ett besked om att gå vidare i livet utan sitt barn. Också de barn det handlar om, som i dag är vuxna svenskar, vittnar om sitt lidande när de inser att de vuxit upp med en lögn – om föräldrar som var döda, som inte hade råd att ta hand om dem eller som bara inte ville ha dem. Det konstiga är att det här inte är något nytt. Handel med barn i samband med adoptioner har avslöjats förr, det är också DN noga med att påpeka. Generöst spaltar de upp land för land från vilka även svenskar har adopterat barn och vilka skandaler som har uppdagats: 1987 en ”babyfarm” på Sri Lanka, 2013 en ”babyfabrik” i Nigeria, samma år upptäcktes att polska barn annonserades ut på nätet, för att bara nämna ett litet axplock. De senaste åren har det handlat om Kina, det största […]

Peter Wolodarski Blundade Sverige när barnen fördes bort - Nordic Surrogacy

Peter Wolodarski om adoption: Blundade Sverige när barnen fördes bort?

Granskningen av adoptioner till Sverige är omskakande läsning. Staten har en skyldighet att bidra till att sanningen kommer fram. 1998 höll Kim Dae-Jung ett tal – som inte fick någon mediebevakning i Sverige – där han offentligt bad om ursäkt för att Sydkorea skickat 150 000 barn runt om i världen för adoption. Adoptionerna stred i chockerande många fall mot mödrarnas vilja. Bakom den officiella fasaden florerade ofta lögner, förfalskade handlingar och pengar. Kort sagt: ett historiskt svek mot barnen, de som omöjligen kan bevaka sina egna rättigheter. DN:s journalister Patrik Lundberg, Josefin Sköld och Alexander Mahmoud har under en längre tid granskat brotten som pågått i adoptionernas spår, och talat med ett hundratal personer som adopterades till Sverige från 1960- fram till 1990-talet. Ett par av deras artiklar har redan publicerats, fler reportage kommer. Senast fick vi läsa om hundratals barn som stals från sina föräldrar och flögs med svenska flygvärdinnor till Sverige – ett arrangemang som Chile numera klassar som illegala adoptioner. Vi får bland många andra träffa Juana Raquel Orias Blanco. Hon hör skriken från sin nyfödda dotter, men läkaren skyndar snabbt iväg med henne. Efter några dagar får hon beskedet att dottern inte lever. 40 år senare får hon […]

Adoptionscentrum: Välkomnar en oberoende utredning

Svenska Adoptionscentrum uppger att de granskat all dokumentation från de chilenska adoptionerna – och kan inte se att några fel har begåtts. Men föreningen samarbetar med brottsutredningen i Chile. – Vi skulle välkomna en svensk oberoende utredning, säger verksamhetschefen Kerstin Gedung. När chilenska medier avslöjade oegentligheter kring landets adoptioner 2017, riktades ljuset mot Adoptionscentrums ombud i landet i över 20 år. Hon svarade med att, via sin advokat, skicka en stämningsansökan till tv-bolaget för förtal. Kerstin Gedung, verksamhetschef på Adoptionscentrum – som var den svenska kvinnans uppdragsgivare – säger att föreningen samarbetar med den chilenska brottsutredningen. Representanter för föreningen har träffat utredare och ansvariga ministrar i Chile. I ett dokument från 1975, som DN har läst, visste inte föreningen hur ombudet gjorde barn tillgängliga för adoption. En medarbetare på Adoptionscentrums huvudkontor i Stockholm skriver till Sveriges ambassad i Santiago att föreningen aldrig har fått klart för sig ”HUR hon (ombudet) arbetat och under vilka former hon har fått ta emot barnen. Vi har bara, för att uttrycka det drastiskt, tackat och tagit emot”. Kerstin Gedung har sett brevet. – Jag kan inte spekulera i vad en medarbetare hos oss menade när hon skrev den frasen. Men jag vet att vi […]

Adoptionsutredning gränsar till korruption

Snudd på korruption när Statskontoret på regeringens uppdrag utreder internationell adoptionsverksamhet, det skriver Maria Fredriksson och Lisa Wool-Rim Sjöblom, själva adopterade från Korea. På uppdrag av Regeringen har Statskontoret skrivit rapporten ”Organiseringen av den internationella adoptionsverksamheten (2021:1). Den bygger bland annat på intervjuer med representanter från berörda aktörer, exempelvis förmedlingar och föreningar för adopterade, samt fyra icke namngivna adopterade personer som inte ska ha varit med i någon intresseförening. De kontaktades via adoptionsorganisationen Adoptionscentrum. Ifrågasatt urval De fyra adopterades uttalanden är snarlika adoptionsförmedlingarnas varför Statskontoret tillfrågades vilka dessa fyra adopterade var. Det visade sig vara Adoptionscentrums nuvarande ordförande, vice ordförande (tillika adoptivförälder), en handläggare för förbundets verksamhet ”Resor och rötter”, samt en tidigare ordförande. Med bakgrund av detta är det föga förvånande att ett anmärkningsvärt stort utrymme i rapporten ägnas åt oro för adoptionsförmedlingarnas överlevnad och statens kostnader. Läs hela debatt artikeln här gp.se

Surrogatmamma i Georgien

Under 2019 utfärdade Sveriges ambassad i Tbilisi pass till 21 barn födda i Georgien. Barn som har svenska föräldrar men som burits av georgiska kvinnor. Det kaukasiska landet har blivit ett centrum för den internationella surrogatindustrin, där utländska kunder drivs av barnlängtan och inhemska surrogatmödrar av fattigdom. – Surrogatmödrarna kommer främst från fattigare grupper. De svälter inte men de har en del ekonomiska problem. Deras främsta motivation är att skapa ett bättre liv för sina egna barn, säger Natia Devdariani. För att bära det här barnet får hon motsvarande 140 000 kronor, omkring fem årslöner. – Jag känner inte att jag blir utnyttjad. Det är fel ord. Bägge parter har sina egna intressen. Deras intresse är att bli föräldrar, mitt intresse är mina barns framtid. Vi byter intressen, säger hon. I Sverige har antalet internationella adoptioner mycket riktigt minskat. Rekordåret 1977 registrerades knappt 1 800 adoptioner, något som 2018 fallit till strax under 180. Svenska myndigheter för ingen statistik över surrogatarrangemang men mycket tyder på att antalet har ökat. Enligt Nordic Surrogacy, den svenska grenen av den internationella surrogatagenturen Tammuz, födde surrogatmammor år 2014 runt 50 barn åt svenska kunder. En siffra som i fjol stigit till 190 barn. Det skulle […]