Surrogatmödrar, svenska staten och barnets bästa

Människor har alltid på olika sätt försökt hantera ofrivillig barnlöshet. I Gamla testamentet beskrivs Rakels förtvivlan: ”Ge mig ett barn, annars vill jag dö!” och hennes befallning till maken: Ligg med min slavflicka Bilha, så får jag barn genom henne. Rakel tackar sedan Gud för det resulterande surrogatbarnet, anfadern till en av Israels tretton stammar. Reproduktionsteknologier har använts i svensk sjukvård åtminstone sedan början av 1900-talet. Den första metoden var insemination, som reglerades i lagstiftningen 1984. Den hade då förekommit i vården i decennier. Provrörsbefruktning, IVF, blev möjligt i slutet på 70-talet. Äggdonation, som varit tekniskt möjligt lika länge som IVF, tilläts först 2003. Surrogatmödraskap (eller värd­graviditeter) är fortfarande inte tillåtna i Sverige. Intrycket av att läsa de utredningar som behandlar assisterad befruktning är att många av de etiska argumenten, exempelvis principen om barnets bästa, fungerar som en sorts stopp-argument som inte behöver motiveras ytterligare. Om det exempelvis kan vara svårt att förstå varför det anses acceptabelt att genomgå assisterad befruktning med antingen donerade spermier eller donerade ägg, men inte med både donerade ägg och donerade spermier samtidigt, kan begrepp som ”barnets bästa” eller ”att motverka en teknifierad människosyn” fungera som ett sätt att sätta punkt för diskussionen. Den typen […]

Svårt att få hem Surrogatbarn - Nordic Surrogacy

Svårt att få hem barn födda via surrogatmödraskap?

Många barnlängtande par och singlar som av olika skäl inte kan bli gravida själva, söker sig till andra länder för att få hjälp av en surrogatmamma som då bär barnet åt dem. När barnet föds hamnar det mellan två länders lagstiftningar och utsätts för både statslöshet och står utan juridisk vårdnadshavare. Om barnet är i behov av hälsovård kan det också bli komplicerat. Att kunna resa hem med sitt nyfödda barn är inte så enkelt som man skulle kunna tro. För att erhålla medborgarskap, få sina föräldrar som vårdnadshavare och sedan kunna följa med dem hem till Sverige är det fortfarande onödigt krångligt. Föräldrarna måste på distans från utlandet driva en komplicerad legal process. Läs mera om hur vi på Nordic Surrogacy jobbar med juridiken kring surrogatmödraskap Problemet idag är att svensk lag anser att värdmamman och värdmammans eventuella make är barnets vårdnadshavare. För att få ett pass och kunna resa hem till Sverige tillsammans med sina föräldrar måste Skatteverket utfärda ett tillfälligt personnummer, ett samordningsnummer. Flera föräldrar och barn har hamnat i kläm mellan tingsrättens dom och Skatteverkets handläggning bland annat i Stockholm. Trots att faderskapet är fastställt och att domen fastslår att den gäller med omedelbar verkan utan […]

Använde surrogatmamma – erkänns som mamma till barnet - Nordic Surrogacy

Använde surrogatmamma – erkänns som mamma till barnet

Högsta domstolen erkänner en amerikansk dom som gör en kvinna från Stockholms län till rättslig mor till ett barn som fötts genom surrogatarrangemang. HD konstaterar att erkännandet innebär att flera svenska rättsprinciper får ge vika, eftersom surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige. Barnet föddes 2015, efter att ett svenskt sambopar använt en amerikansk kvinna som surrogat genom donerat ägg och mannens spermier. HD konstaterar också att adoption inte är möjlig enligt svensk lagstiftning, men väljer att i stället erkänna den amerikanska domen. Det för att tillgodose barnets rätt till privatliv, och för att uppfylla principen om barnets bästa. Läs hela artikeln på Sveriges radio här

Jill var surrogatmamma för sin tvillingsyster, blev tvillingar igen - Nordic Surrogacy

Jill var surrogatmamma för sin tvillingsyster, blev tvillingar igen

Tvillingsystrarna Whitney och Jill har ett speciellt band mellan sig. Inte nog med att de är tvillingar, Whitney har nu också blivit mamma till tvillingar – tack vare sin systers surrogatmödraskap. Whitney Bliesner, 35, har drömt om att bli mamma länge. Men när hon fick beskedet att hon har en ovanlig genetisk sjukdom höll drömmarna på att falla i kras. Whitneys sjukdomstillstånd har lett till att hon fått flera tumörer och behövt behandlats med kemoterapi. – Hon hade tappat hoppet så jag sa: Jag kan göra det. Det är min bästa vän och den person som jag kom till världen tillsammans med, så det var inte ett svårt beslut att erbjuda mig att bli hennes surrogat, säger Whitneys tvillingsyster Jill Noe till GMA. – När jag såg barnen förstod jag vad som hänt. Jag är en mamma nu och det finns inga ord i världen som kan beskriva hur fantastiskt det känns, säger Whitney till tidningen. Läs hela artikeln på Aftonbladet här

Hur funkar det att använda surrogatmamma i Sverige? - Nordic Surrogacy

Hur funkar det att använda surrogatmamma i Sverige?

Hur fungerar det egentligen med adoption och surrogatmödraskap? Maria J Bratt, socionom och familjerättsexpert, ger tips och råd kring möjligheten att skaffa barn med en surrogatmamma. Fråga: ”Kan vår vän bära vårt barn?” Vi är ett par som inte kan få barn och som har försökt på olika sätt. Vi längtar verkligen efter barn och funderar därför både på adoption och på surrogatmamma. Den senaste tiden har jag läst om flera svenska par som fått barn genom surrogatmödrar. Både genom surrogatmamma utomlands och, i en artikel hos er, om en syster som födde barn åt paret. /Barnlängtande Relationsexperten svarar: ”Mycket att fundera över” Surrogatmödraskap har blivit allt vanligare de senaste åren och diskuteras mycket. I Sverige har man kommit fram till att det inte ska vara tillåtet och därmed är det heller inte reglerat i lag. Det betyder att de som ändå använder sig av metoden, antingen genom att hitta en surrogatmamma utomlands, eller via en anhörig eller vän i Sverige, inte har något juridiskt regelverk att följa. Läs hela artikeln på allas här

Min adoptivson blev stulen från sin mamma

  Mödrar i Chile blev berövade sina barn, vi adoptivföräldrar fick falsk information och barnen har förlorat sin bakgrund. Nu måste det svenska samhällets roll i detta utredas, skriver adoptivmamman Inger Leite. Vår son föddes i Santiago, Chile 1977 och 1978 tog vi emot honom på Arlanda som ett blivande adoptivbarn. Processen i Sverige som ledde fram till detta hade pågått under flera år genom information från och kontakter med Adoptionscentrum, samt genom kommunens utredning av oss och våra familjeförhållanden. I Chile har en skandal blivit offentlig då det visat sig att många adoptioner skett olagligt, till exempel att mödrarna inte ens var medvetna om att deras barn förts till andra sidan jordklotet och blivit adopterade. Chile har tagit dessa fasansfulla berättelser på största allvar och tillsatt en särskilt utsedd åklagare och öppnat en brottsutredning. Mödrar i Chile har blivit berövade sina barn, vi adoptivföräldrar har blivit bedragna och fått falsk information och barnen har förlorat sin bakgrund och skapandet av sin identitet. Jag känner mig lurad och har förlorat tron och tilliten till det offentliga. Var vi i Sverige så förmätna under den tiden att vi tyckte att det var så bra för barnen att komma till Sverige att […]

Uttalande om barnets rätt vid surrogatmödraskap - Nordic Surrogacy

Uttalande om barnets rätt vid surrogatmödraskap

Uttalande antaget vid Adoptionscentrums förbundsstämma 2019-05-26. Idag firar många Mors dag. För en del adopterade väcks då frågan om vem som är mamma. Tankar och känslor kopplat till ursprung och rötter blir aktuella. Vi vill att Sverige tar frågan om barn som kommit till genom surrogatmödraskap på allvar. Det handlar om barnens rättigheter till kunskap om sitt ursprung, som i detta fall har många fler dimensioner än vid en internationell adoption. Det handlar också om att reglera en verksamhet som redan finns – oavsett vad vi anser om den – och säkerställa att det sker rättssäkert utifrån ett barnperspektiv. Adoptionscentrum står upp för alla barns rätt till sitt ursprung oavsett bakgrund och hur de kommit till familjen. Det gäller adoption såväl som andra familjeformer såsom IVF med donerade könsceller och surrogat. Sverige måste skilja på födelsemor och genetiska föräldrar, och behålla barnets rätt till kunskap om båda. Denna rättighet anser vi även gäller när barnen blivit vuxna, dvs när FN:s barnkonvention inte längre ger dem rätt. Dokumentationen måste göras när de är barn för att kunna ge informationen senare till den som efterfrågar sådan. Läs hela uttalandet från Adoptionscentrums förbundsstämma här

61-årig kvinna var surrogatmamma åt sonens barn - Nordic Surrogacy

61-årig kvinna var surrogatmamma åt sonens barn

61-åriga Cecile Eledges son och hans man drömde om barn – då ställde hon upp som surrogatmamma. Förra veckan födde hon sitt eget barnbarn. Allt började när Cecile Eledges son Matthew Eledge och hans man Elliot Dougherty sa att de ville bilda familj. Mamma Cecile Eledge, som då var 59 år, började först skämta om att hon kunde ställa upp som surrogatmamma. När sonen och hans man sedan började undersöka möjligheterna att skaffa barn sa en läkare att det som börjat som ett skämt faktiskt var ett realistiskt alternativ. Mamma Cecile Eledge fick då genomgå flera tester innan det slogs fast att hon var tillräckligt frisk för att bära ett barn. Förra veckan föddes dottern Uma Louise. Cecile Eledge berättar för BBC att de mest fått positiva reaktioner efter födseln, även om hennes två andra barn först var chockade över hur allt skulle gå till. Medan heterosexuella par kanske ser provrörsbefruktning som en sista utväg, så menar paret att surrugatmödraskapet var deras ”sista hopp” för ett biologiskt barn. – Vi visste alltid att vi skulle behöva vara unika och tänka utanför boxen med det här, säger sonen Matthew Eledge till BBC. Läs hela artikeln på DN här

Regeringen har moralpanik om surrogatmödraskap - Nordic Surrogacy

Regeringen har moralpanik om surrogatmödraskap

”Idag föds mellan 50 och 80 svenska barn tack vare en värdmoder utomlands. Inom två år väntas dessa barn överstiga antalet barn som tillkommer genom adoptioner från utlandet. Detta är ett faktum, alldeles oavsett vad regeringen tycker i frågan”, skriver Maria Weimer (L) och Barbro Westerholm (L). Regeringen tog i våras ställning mot att tillåta surrogatmödraskap eller värdmoderskap i Sverige. Vi tycker det är ett felaktigt beslut som omyndigförklarar kvinnor och deras rätt att bestämma över sina egen kroppar. Forskning visar att värdmoderskap generellt fungerar bra för samtliga inblandade om det sker i reglerade former. Den största risken i Sverige idag är den bristande rättsliga regleringen. De svenska lagarna kring surrogatmödraskap är så bristfälliga att vi till och med riskerar att bryta mot FN:s barnkonvention. Läs hela artikeln på SVT här

Centerpartiet om surrogatmödraskap - Nordic Surrogacy

Cenerpartiet om surrogatmödraskap

På deras hemsida skriver Centerpartiet: Idag drabbas omkring 10–15 procent av alla svenska par av ofrivillig barnlöshet. Att inte kunna få barn kan vara mycket psykiskt påfrestande. Vi tycker att samhället ska stödja ansvarsfulla barnlängtande vuxna som vill ha barn. Ett ansvarsfullt föräldraskap bygger på förmågan att ge barnet kärlek, trygghet och omsorg. Den förmågan har inte att göra med hur barnet har blivit till, föräldrarnas sexuella läggning eller om föräldrarna lever i en parrelation. Det viktigaste när det gäller frågan om assisterad befruktning och föräldraskap är vad som är barnets bästa. Barn måste till exempel ha rätt att i den mån det är möjligt ges kännedom om sitt ursprung. Forskningen har under de senaste åren gjort stora framsteg vad gäller assisterad befruktning. Det innebär att fler människor kan få hjälp att få barn. Det finns idag metoder för assisterad befruktning som inte är tillåtna i Sverige. Det handlar till exempel om embryodonation, där både ägg och spermier är donerade. Vi tycker att embryodonation ska bli en tillåten metod i Sverige. Vi var även med och drev igenom att ensamstående kvinnor ska få möjlighet att genomgå assisterad befruktning. Vi vill tillåta altruistiskt surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap betyder att en kvinna bär ett […]