Adoption eller surrogatmödraskap vid ofrivillig barnlöshet?

Surrogatmödraskap ett bra alternativ till adoption
Surrogatmödraskap ett bra alternativ till adoption

Ofrivillig barnlöshet och infertilitet

Ibland blir det ingen graviditet när man försöker att befrukta ett ägg med spermier. När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet. Att det inte blir någon graviditet kan bero på olika saker.

Ungefär 15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet i Sverige. En tredjedel är manliga orsaker, en tredjedel är kvinnliga orsaker och en tredjedel är okända orsaker. Det diskuteras och forskas också om det kan vara infektioner, kromosomrubbning, läkemedel och anatomi som orsaker till ofrivillig barnlöshet.

Kvinnor föds med cirka 400 000 ägg i sina äggstockar och får inga nya under sin livstid. Män får cirka 1 800 nya spermier per sekund. Kvinnors fertilitet börjar dala vid 25 och när de fyller 40 har de bara fem procent chans att bli gravida. Därtill visar studier att mäns spermiekoncentration har minskat drastiskt sedan 1973.

Adoption

Tidigare var adoption ett vanlig sätt för ofrivilligt barlösa att bli föräldrar, men de senaste åren har internationellaadotioner minskat drastiskt i Sverige. Antalet internationella adoptionerna har nästan halverats de senaste tio åren. Det visar statistik från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA.
– Det har skett en drastisk minskning, säger Lovisa Kim, socionom på MIA.

Uppskattningsvis går det tre adoptivföräldrar på varje adoptivbarn och konkurrensen om barnen har blivit större. Under åren har även väntetiden för en adoption blivit längre och i dag kan en adoption av ett barn med vanliga behov ta fyra till fem år från det att man anmäler sig enligt Inga Näslund, informationssekreterare på Adoptionscentrum.

År 2016 adopterades 259 barn till Sverige via en adoptionsorganisation. Det är en minskning med nästan 25 procent jämfört med de senaste tre åren och 66 procent om man går tillbaka tio år. Att antalet adoptioner minskar är inte unikt för Sverige.

Det finns flera anledningar, den ökande välfärden i världen är en av dem. Färre barn är i behov av en ny familj utomlands, säger Lena Ingvarsdotter Ekroth som är omvärldsanalytiker på MFoF.

Hon har lång erfarenhet av att bevaka barns situation kopplat till internationella adoptioner till Sverige.

− Exempel på att välfärden ökar är att medelklassen växer i flera av ursprungsländerna. På många håll har kunskapen om preventivmedel ökat samtidigt som det har blivit mer accepterat att vara ensamstående mamma. I de fall barn ändå behöver en ny familj har länderna blivit bättre på att hitta lösningar i landet.

År 2016 adopterades 259 barn till Sverige via en adoptionsorganisation. Det är en minskning med nästan 25 procent jämfört med de senaste tre åren och 66 procent om man går tillbaka tio år. Att antalet adoptioner minskar är inte unikt för Sverige.
MFoF: År 2016 adopterades 259 barn till Sverige via en adoptionsorganisation. Det är en minskning med nästan 25 procent jämfört med de senaste tre åren och 66 procent om man går tillbaka tio år. Att antalet adoptioner minskar är inte unikt för Sverige.

Att fler barn adopteras nationellt är i linje med den internationella så kallade subsidiaritetspolicyn som många länder arbetar efter. Policyn säger att barn i första hand ska växa upp i sin biologiska familj, i andra hand i landet och att internationell adoption ska vara en sista lösning.

Surrogatmamma

En surrogatmamma är en kvinna som bär och föder ett barn åt någon annan.
Den formen av surrogatmödraskap som är vanligt är ett förfarande där surrogatmamman bär ett befruktat ägg i sin livmoder, där det befruktade ägget inte är hennes eget utan implanteras i hennes livmoder. Denna form av surrogat är tillåten i tex USA, Ukraina, Ryssland, Georgien, Storbritannien, Kanada, Portugal och Grekland för att nämna några länder.

Barnet är inte surrogatsmammans genetiska barn. Det är ett donerat ägg som inplanterats. Surrogatmamman vet under hela graviditeten om att hon bär barnet åt någon annan.

Kommersiellt surrogatmödraskap innebär att kvinnan som bär på barnet får ekonomisk ersättning för detta. Surrogatmödraskap har funnits i USA sedan 70talet och det finns en lång erfarenhet av metoden.

Vid altruistisk surrogat är förfarandet liknande men surrogatmamman mottar ingen ekonomisk kompensation.

Bland annat RFSL anser lagstiftningen bör ändras så att surrogatmödraskap tillåts. RFSL menar att såväl par som ensamstående ska kunna bli föräldrar genom surrogatmödraskap. Frågan berör både homo- & heterosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT-personer).

SMER, Statens medicinsk-etiska råd, slår fast att altruistiskt surrogatmoderskap är en etiskt godtagbar metod inom assisterad befruktning, om surrogatmamman och de potentiella föräldrarna har en nära relation. Det kan till exempel handla om en syster eller en väninna som vill hjälpa ett barnlöst par utan att några pengar är inblandade.

Surrogatmödraskap ett bra alternativ till adoption

Många som ursprungligen har önskat att adoptera barn av olika skäl ser detta i dag som svårt eller nästan omöjligt. Därför kan surrogatmödraskap i länder där surrogatmamman, barnet och de blivande föräldrarna har lagligt skydd och fullgoda försäkringar vara ett fullgott alternativ.

Källor gällande adoption

SMER, Statens medicinsk-etiska råd
Surrogat.nu
1177 Vårdguiden
SVT
Niomånader.se
Sverige Radio
MFoF, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
Sydsvenkan
MIA, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor
Adoptionscentrum
Wikipedia
Fertilitetsguiden
RFSL

FAQ: surrogatmamma och äggdonation

Processen – hur går det till med surrogatmödraskap?